- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1913 /
575

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Från den svenska idrottens barndom. Av Erik Bergvall. Med 32 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som vi andra. Virgin hade i Stockholm
stämt möte med professor Cederblom för
att med honom göra färden tillbaka till
Uppsala. De gåvo sig ock åstad, men
mörkret kom över dem, så att de måste
avbryta färden vid Erikssund. Som
is-vägen från Uppsala till Stockholm är 9
mil, var det ett duktigt uthållighetsprov,
som Virgin den dagen avlade.

Sedan jag en stund vilat mig, gick jag
i land och kom in till en smed, där jag
fick mig något mat. Därefter fortsatte jag
färden över Ulvsundasjön, genom
Karlbergskanalen och in på Klarasjö. Där
Statens järnvägars centralstation nu ligger,
tog jag land.

*



Att åka kälkbacke var ett särskilt nöje
och den kälke, som gick längst, stod i
rykte. Man satte av uppe vid slottet och
åkte långt in i Odinslund. Trebackalång,
som den kallades, var ock eftersökt och
man åkte där oförskräckt, tills polisen kom
och gjorde slut på leken.

*



En och annan skidlöpare såg man
snörika vintrar åka utför den väldiga höjd, på
vilken Uppsala slott ligger. Det var
norrlänningar, som tagit sina skidor med till
Uppsala.

*



Cykeln visade sig, men huru löjlig.
På en tomt ute vid Vaksala tull hade någon
företagsam man lagt ut ett golv och hyrde
ut en cykel, som var förfärdigad helt och
hållet av trä. Om den hade två eller tre
hjul, minnes jag icke, men visst är att
endast på detta golv kunde man åka på
den.

Om jag nu tillägger att de studenter,
som tillhörde skarpskyttekåren, fingo öva
sig i bajonettfäktning för dåvarande
löjtnant Lagerbring, samt att man såg
gotlänningarna någon gång spela park å
Stallgården och upplänningarna slå boll — tre
slag och ränna — i Odinslund, så har
jag nämnt om vad som fanns av idrott i
Uppsala under nämnda tidsperiod.

Dock simidrotten stod högt och övaaes

flitigt. Magister Hellsten var en lika
utmärkt simlärare som han var mästare att
göra ihop och berätta roliga historier.

*



/ Sundsvall på 1870- och 80-talen.

Där träffade jag åter mästaren i
skridskoåkning från Uppsala, numera
telegrafdirektör Näsman. Han åkte ej längre
de Näsmanska slängarna, men gick gärna
på skridsko. Tillsammans anordnade vi
tävlingar i figuråkning efter förut bestämt
program och hade den förnöjelsen att se
många skickliga skridskoåkare på vår
bana.

Skidlöpningen är av gammalt en
norrländsk idrott. Skidan är i dessa snörika
trakter ett lika nödvändigt som förträffligt
redskap för att komma fram i skog och
mark. Vid 8 års ålder får gossen, ja, även
flickan sitt första par skidor. Då jag 1876
kom till Sundsvall såsom rektor, fann jag
snart med vilken lust och glädje ungdomen
hängav sig åt denna idrott. Jag lärde mig
därför åka skidor för att kunna följa med
på deras färder. Varje år anordnades
tävlingar för lärjungarna vid läroverket i
backåkning och distanslöpning med olika
uppgifter, avpassade efter åldern. Det var
för gossarna en stor glädjens dag, då dessa
tävlingar ägde rum och de längtade efter
den lika så mycket som efter någon
lovdag. De bergshöjder, som omgåvo staden,
erbjödo rätt svåra backar, och det fordrades
säkert öga och rask beslutsamhet för att
styra rätt och komma över svårigheterna
utan att falla. De voro raska och duktiga
skidlöpare de flesta, så snart de kommit

till 15 a 16 år.

*



Någon annan idrott än dessa förekom
ej. Jo, sparkstötting. Den tjänade dock
mera såsom fortskaffningsmedel.

Att uthållighetslöpning, en gång skulle
upptagas såsom idrott, hade jag ej en tanke
på, förrän jag en gång fick bevittna ett
vackert prov på densamma. Jag var
inbjuden till disponenten på Vivsta varv
tillsammans med bland andra James Fredrik
Dickson. När han jämte några andra pä
kvällen skulle åka till staden, uppstod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free