- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1913 /
615

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Grinjovas historia. Några konturer av ett kvinnoöde. Av Valdemar Langlet. Med 4 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lätt kan övertyga er om. Men Nadja
har blivit Nadesjda Antonovna. Och
ni tycker ju inte hon förlorat på bytet?
Nadesjda är mig alltjämt i dotters ställe,
och sedan min stackars Volodja dog
har hon varit mig till så mycken tröst
och hjälp. Ni känner henne inte ännu,
men ni två ska snart bli bekanta. Å
det är sant — jag är ju skyldig er en
berättelse sen sist; den skall ni få med
detsamma. Nadesjda du — sade hon
till den unga flickan, som stod där
leende och en smula förlägen — vill
du gå in och styra om några
anordningar, för vår gäst, innan vi spisa.
Gör det är du snäll!’5

Nadesjda Antonovna lämnade oss
och gick in i huvudbyggnaden.
Jelisa-veta Petrovna bad mig taga plats på
trädgårdssoffan mitt emot henne.

"Nu skall jag verkligen," började
hon, ’ ’infria mitt löfte till er om Nadjas
historia. Så mycket mer, som den
inträtt i en ny fas och då ni dessutom
kommer att vara tillsammans med mig
och henne under icke alltför få dagar,
hoppas jag."

jag beklagade genast att min visit
denna gång måste bli alldeles fransysk.
Affärer — —

"Affärer? Å — — edra affärer
dem känner jag. När man ingenting
viktigare har att göra än att fara
omkring och se på gamla kyrkor och
kloster, så kan man gärna offra några
dagar på att förkorta tiden för en
gammal skrynklig gumma och en ung
vacker flicka."

Argumentet var onekligen svårt att
gendriva.

"Dessutom," fortsatte hon
skrattande, "har ni nu varit så mycket i
Ryssland, att ni vet vad det vill säga då
man råkar ut för vårt ryska "bröd

och salt"; stort annat har vi då inte
att bjuda på för resten här i
ensamheten. Men ni får vara nöjd med det
och i alla fall stanna hos oss några
dagar. Och hör nu på.

Nadja är, ser ni — det har jag visst
redan en gång sagt, fast ni kanske
glömt det — ett slags kärleksbarn.
Hennes far och mor voro ej vigda vid
varandra, då hon föddes. Först på
äldre dagar läto de viga sig efter att i
många år redan ha levat som de
lyckligaste makar. Då Anton Kusnetski
hade en syster i livet hade de icke
kunnat tillförsäkra Nadja hennes lilla
arv, ty lagen känner ingen arvsrätt för
"oäkta" barn — den ignorerar helt
och hållet deras förhållande till sina
föräldrar. Men nu hade det kommit ut
en förordning, som medgav åt dessa
senare rätten att, om de gifte sig,
legitimera sina före äktenskapet födda
barn. Härav ville Nadjas föräldrar
begagna sig, och de hade redan tagit de
första stegen för saken, då modern
hastigt avled i en hjärtåkomma. Det
tillkom nu nya svårigheter, och
Kusnetski måste från Sibirien, där de bodde
i en avlägsen håla, resa med Nadja till
huvudstaden för att reda upp saken.
Knappt framkommen fick han
slaganfall och dog, även han.

Där stod nu stackars Nadja,
fader-och moderlös, och till på köpet som
"oäkta barn" utan några legitima
rättigheter. Att hon var sina föräldrars enda
barn, att de alltjämt omhuldat henne
med sin kärlek och att de själva levat
som de bästa makar med varandra
betydde intet; hon var i alla fall utesluten
från rätten att ärva vad de genom
arbete och sparsamhet samlat åt henne.
Ja hon hade icke ens laglig rätt att
få behålla sin faders namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free