- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1913 /
627

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Duvorna. En vardagshistoria. Av Otto Lundh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skänk. Stina tog mot dufvorna med
häpnad och misstro och inte alldeles
atan misshumör. Skulle de där två
magra kräken, söm det för resten var
ttt hiskligt arbete med att plocka, räcka
till middag! Skulle hon då inte själf
ha en bit? Och att stadsveterinären,
som var djurvän, kunde uppmuntra,
att man aflifvade såna rara djur! I
köket fortsatte hon att muttra för sig
själf: "En får väl inte tro så illa,
annars kunde en ta mej dalern vilja ge
sig hin på att gubben ta’tt dem! Hva
menar han me’ att gå och köpa dufvor,
han som aldri’ i sitt lif köpt nånting.
Å han skulle bry sig om hvad svågern
ville ha, å den bondkaninen skulle
förstå sig på att tycka om dufvor, å . . .
Nä, en skruf lös måtte det snåla, le’a
gubbkräket ha fått" . . . Men det var
snart den 24 igen . . .

Hemma på sitt arbetsrum satt skal-

den Anshelm mätt af spättor och ölost.
Frun hade gått in till staden för att
köpa höns till söndagen. Anshelm var
nöjd. Bara han smält maten skulle
han börja den roman, som skulle bli
hans lifs bedrift, Hade han icke
invigt sitt verk väl med det offer, dagen
medfört för honom. "Gingo upp till
templet för att offra två turturdufvor
och två unga dufvor" stod det
någon-städes i bibeln. Det såg ut som en
tanke, att det var just utanför templet
. . . Hvem vet! Mycket mellan
himmel och jord. . . Visserligen var offret
ofrivilligt men det brukades ju inte att
offra offentligt numera. Lite
förargligt med den där riksdalern! Men det
var sant, däri låg ju offret.

Å, det skulle bli en bok! Anshelm
slöt belåten ögonen och lutade sig
tillbaka mot hvilstolens ryggstöd. Bara
han smält maten, så . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free