Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Villkorlig dom. En liten äktenskapsakt försommarspektaklet. Av Anders Eje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILLKORLIG DOM.
EN LITEN ÄKTENSKAPSAKT FÖR SOMMARSPEKTAKLET.
AV ANDERS EJE.
Uppträdande:
ERIK BARK, grosshandlande 32 år.
ESTER, häris fru 20 år.
BERTA LUNDQVISTBR, fru, 37 år.
PARELIUS, advokat — en 40 års karl.
Pjäsen spelar i någon svensk stad — vilken
som helst utom Stockholm.
Ett hemtrevligt drawing room hos Barks
med prägel av husfaderns goda inkomster och
makarnas nyligen ingångna äktenskap — d. v. s.
alla grejor aro nya och fräscha. Ett
skrivbord med. skrivstolsryggen åt fonden får inte
saknas — icke heller ett mindre
prydnadsbord fram mot rampen till.
BERTA (promenaddräkt, blått siden med
spetsar, hatt i något mörkare färg med
en stor vit plöröskvast; hon står i
fonddörren med ryggen åt publiken och talar
utåt något som slutar med:) Nej tack,
jag väntar helst här tills frun
kommer. (Når hon vänder sig om och sakta
går nedåt mot en soffa a deux, blir man
varse ett något för fylligt ansikte, som
just nu missklädes av bistert rynkade
ögonbryn och oförsonligt sammanpressade
läppar.)
ester {från rummet intill, vars portiär är
fördragen). Jag kommer strax, lilla
du. (Rösten jublar som en sommarmorgon
— man hör att ägarinnan är omåttligt
belåten med tillvaron.
BERTA. Ingen brådska för min skull,
kära barn. (Slår sig ned i soffan.) Jag
har tagit tid på mig i dag.
(Tillpubliken,) Stackars liten, om hon bara
visste . . .
ester; {fortfarande osynlig). Jag skulle
be dig titta hit in i sängkammaren,
men jag är rädd,* Erik kommer.
BERTA (mordly sten),- Ja, Erik, den
uslingen ! , •
ester. Vad sa du?
berta. Ingenting. Jag tänker högt.
Eller pratar för mig själv. Man blir
gammal med åren.
ester. Jag har väl aldrig hört på
maken. Akta dej bara, om du gått
och blivit melankolisk på de här
fjorton dagarna.
berta (halvhögt). Melankolisk? Nej,
men ursinnig.
ester (gnolar på den sista Schlagern).
BERTA (olycksprofetiskt). Ja, ja. Sjung
du, sjung så länge du kan. Tids
nog får du gråta . . .
ESTER (som nu kommer in, strålar av
ungdom, friskhet och fägring. Det lyser
av hennes leende och blicken i hennes
ögon är för mer än en hel juvelbutik. I
fråga om Berta låg det närmast till hands
att först tala om kläderna. Ester har så
många andra attraktionspunkter, men
hennes toalett är då sannerligen inte illa. om
man ser närmare efter. En grå
skräddarsydd inneklänning, bar kring halsen, med
cerisfärgade bårder, och knappar). Å, god
dag på dej riktigt söta Berta. Om
du visste så skönt det känns att våra
hemma igen.
BERTA. Du pratar som du har förstånd
till, barn lilla. Stockholm är en
härlig stad, när man är ung och
kan roa sig. År av mitt liv skulle
jag ge för att få bo i Stockholm,
och det fastän jag säkert har mer
ont om den varan än du.
ester. Var och en håller på sitt och
jag på mitt. Men låt oss nu inte
gräla det första vi gör. Vad vill du
ha? En kopp te, ett glas vin, eller
kanske en kvart portér?
BERTA. Tack. Ingenting. Jo. Kanske
en cigarrett öm du har.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
