Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Fröken Barck. Av Artur Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Vad skall hon med det! På hur
lång tid har hon hyrt?"
Det var Johansson som frågade.
Men Viklund lutade sig tillbaka mot
ryggstödet.
"Det vet jag inte. Men ni kan
möj-. ligen fråga henne själv. Hon superar
nämligen här på Statt i afton."
En tisdagsafton i Hedelinde. Två
veckor senare.
Lyktorna äro just lända. Ovanför
husraderna vilar som ott tungt
bolmande mörker, men över trottoarerna
flödar ett vänligt skerl från
butiksfönstren.
Notarien Johansson går på
Helgegatan. Det är den nya stadsdelen, den
mynnar ut i mörkret, den yttersta
utposten är en gul lykta vid en damm.
Men notarien Johansson vänder
varje gång vid pass Qtt tjugutal steg
från Qtt skyltfönster, på vilket står:
Olga Bar ek.
Parfumerie.
Ovanför hustaken lyser
kyrktornets runda klockansikte. Dess visare
nuddar redan första siffran i VIII.
Då tar notarien Johansson sitt parti,
lägger handen på låsvredet och stiger
in. En komplicerad doft av viol,
helio-trop, rose, liljekonvalj, E. de C,
par-fum ideal omvärver honom.
Butiken är för övrigt tom, men i
nästa ögonblick glider draperiet till det
bredvidliggande rummet åt sidan och
fröken Barck kommer till synes.
"Nej se godafton, notarien. Tack
för i går!"
Notarien Johansson bugar sig och
överlämnar en bukett i silkespapper,
hopfäst med en knappnål i toppen.
"Nej så förtjusande," utropar
fröken ’ Barck, i det hon vecklar undan
papperet och ett par daggstänkta
mörkröda rosor komma i ljuset. "Ni gör
alldeles för mycket affär av mig."
"Det är omöjligt," säger Ivar
Johansson chevalereskt.
I detsamma tonar det första
åttaslaget från kyrktornet.
"Nå gudskelov, då kan vi stänga,"
säger fröken Barck, som rättat till sin
frisyr framför spegeln. I förbifarten
ger hon Johansson en liten klapp på
kinden.
Han fattar handen, och försöker i
ett plötsligt anfall av djärvhet att draga
henne in till sig. Men hon böjer
smidigt undan.
"Vill ni inte stiga in i det allra
heligaste så länge, medan jag gör mig i
ordning."
"Tack!"
Notarien Johansson skjuter
draperiet åt sidan. I rummet innanför, som
är näpet och smakfullt inrett, härskar
en blå dimma av cigarrettrök. På
bordet står en vinkaraff och två glas
bredvid en vas med ett par mörkröda rosor,
och på den turkiska divanen sitter
adjunkten Viklund. Han nickar
leende:
"Tjänare, tjänare!
"Godkväll," svarar Johansson kort
och gör sig till herre över sitt ansikte.
Därpå tar han plats på en stol,
och båda herrarnas blickar glida
förstrött kring väggarna, där ett par
oramade ateljéskisser samverka med
en utbredd paljettsolfjäder och en
hänghylla till ett artistiskt totalintryck.
Interiören ligger i ett varmt
orangeljus från den smäckra golvlampans
sidenskärm.
Draperiet rasslar ånyo till sides,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
