Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Juvelerna på Gårda. Av Ulrik Uhland. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Hvad hon är här för? Det har
jag ju sagt. Hennes mamma — Helen,
min goda vän — är ute och reser."
"Det var konstigt." Alfhild lät
högst förvånad. "Det trodde jag
naturligtvis, att du bara sade för Elises
skull. För det är väl annars inget skäl
för, att hon skulle komma just hit.
Trefligare ställen finns."
Fru Martha knäppte händerna, men
ögonen voro fortfarande mycket
nyktra.
"Det är verkligen underligt, hvad
folk alltid kommer på mycket idéer.
Nej, hvad det beträffar, så. Magda är
inte alls den flicka, jag skulle välja åt
Fritz."
"Du skulle välja? Nej, det kan
väl hända. Men det är väl inte du, som
skall gifta dig."
"Ja, inte Fritz heller, det kan jag
försäkra." Rösten blef gradvis
tämligen af visande. "En sådan idé!"
"Men hvad har du egentligen emot
henne då? Hon är ju söt, och du har
ju själf sagt, att hon har pengar? Och
pappan var ju en ansedd person?"
"Ja, det förstås, men ser du, i alla
fall." Fru Martha gjorde en tydligt
protesterande gest. "Nej, vet du, nog
har jag tänkt mig någonting helt annat
för Fritz. För det första är Magda inte
huslig."
"Det är väl ingen nu för tiden,
utom i annonser. För resten skall jag
säga dig, att när folk berömmer en
flicka för att hon är huslig, så mena
de egentligen, att det gick litet knalt
för henne i skolan." Alfhild vände om
igen på strumpan.
Fru Martha såg en hårsmån stel ut,
ty hon tyckte om huslighet. Och hon
hade alltid brukat få uppsträckning af
sin pappa för sina betyg.
"Jag har alltid tänkt, att Fritz skulle
gifta sig med en huslig flicka."
"Då kan du sätta dig på, att han
inte gör det. För jag tycker mig ha
märkt, att unga män aldrig ha samma
smak, när det gäller fruntimmer, som
deras mamma.M
Fru Martha satt en liten stund tyst.
"Ja, det kan ju hända, att du har
rätt," sade hon plötsligt. "Men Magda
Möller — det har verkligen aldrig fallit
mig in."
"Nåja, den som lefver, får väl se.
För resten kanske fröken Möllers
mamma också har andra funderingar. Det
är inte sagdt, att hon skulle vara så
förtjust i Fritz."
Fru Martha såg för ett ögonblick
ytterst förvånad ut.
"Hvad skulle hon kunna ha att
anmärka på Fritz?"
"Inte vet jag. Men hon är väl
mamma hon också. Hon har ju så
förskräckligt mycket intressen, säger
du? Och hvad Fritz är, men inte är
han så värst intresserad."
Fru Martha såg ett litet grand
snäf ut.
"Jag för min del tycker inte det
vore trefligt, om Fritz for land och rike
omkring bara för att trätta i jungfrurna,
att de ska låta bli att diska."
Alfhild sänkte strumpan. Hon såg
en smuia oroligt på fru Martha. Fru
Martha nickade. Hon knäppte
händerna, men skilde dem inte åt igen.
"För det är egentligen det, som
Helen gör. Aldrig i mitt lif har jag
sett en människa med så mycket
idéer."
"Att de ska låta bli att diska?" sade
Alfhild långdraget.
Fru Martha hade fått litet färg.
"Och det är verkligen underligt, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
