Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Det skymda målet. Av Mari Mihi. Med vignett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fälle till. Men jag fäster mig vid
bomber. — Se där ha vi en bra cab! —
Vi stego upp och rullade i väg.
.— Ännu har ni inte gissat gåtan,
var det.
— Tålamod, jag går ju omkring den
som kring het gröt! — Här som alltid
har man trasslat till det, rört ihop
medel och mål. Ser ni, det är nog
så, att inte de mobiliserade
suffra-getterna, inte deras ledare, kanske inte
heller själva huvudkvarteret bryr sin
hjärna med vad frågan innerst gäller.
För att få klarhet härom måste man
söka sig tillbaka till de fjärran
källorna, uppsöka de stora och höga
enslingarna, som ej kämpade i flock, och
som inte krossade fönsterrutor, men
hos vilka tanken på kvinnans
uppryckning och människoblivande väcktes och
tog gestalt.––––Ni tror att kvinnan
har politiska åsikter. Det har hon inte,
det vore ologiskt, vore att börja i galen
ända. Hon följer vilket parti som helst,
som vill gynna hennes sak. Männen
skratta häråt, emedan de inte fattat
sammanhanget. Ty här gäller det högre
ting än politik. Rösträtten betecknar
bara vägen dit Tröttar jag er? —■
— Tvärtom, jag ber eder att
fortsätta. Jag lovar att inte avbryta.
— Nå, kvinnan är osäker på sig
själv, därför lättledd och okritisk. Hon
är fallen för pjoller och bjäfs. När hon
råkar utanför området av detta, vilket
betecknats såsom hennes naturliga
bestämmelse, blir hon tafatt, ointresserad,
vänsterhänt. Till och med på egna
marker övertrumfas hon av mannen,
då det gäller ting av högre
dimensioner. Millioner goda, blygsamma,
självuppoffrande kvinnor finnes det, vilka
förstå att knåpa ihop hushållsutgifterna
till något som närmar sig ingenting,
men Escoffier är karl, och kockarna
stå högre i kurs än köksorna, liksom
intet pensionat är så samvetsgrant
städat som en dreadnought, ingen dam-
cykel så putsad som en
trettiocentime-terskanon. Musik och målning äro fria
konster, där envar är sin egen lärare.
Men var är feministernas Rembrandt
eller Velasquez, var deras Beethoven
eller Wagner ? De måla vykort eller
komponera bostonstumpar. Kanske ha
de möjligheterna latenta. Kanske ligga
de med fällda segel i hamnen. Det
gäller att giva dem tillförsikt att styra
ut, att skaffa sig vind i seglen,
självständighet. Självständighet! — Se på
det där lilla hönset, som krånglar för
att få upp sin parasoll. Lackskor med
dessa otäcka, läppiga vita istyckningar,
snäv kjol och en kokosnötstor barett
med blommor. Varenda en är riggad
som hon, och de som befallt dem huru
de skola styra ut sig, är de stora
modemagasinen, och de stora
modemagasinen styras enväldigt av karlar. Inte
bara kökets triumfer, museernas dukar,
Covent Gardens operor, utan ända bort
till de sista modenyheterna är ett
karlarnas verk! Tailormade,
skräddarsydd ! — Då något tokigt är på färde,
ropar man oil est la femme?
Behöver man något av värde, ett nytt
grepp, en upptäckt, en création,
undrar man ou est Vhomme? — Min
vän, detta är outhärdligt! — —
— Och för att kvinnan skall mäkta
rycka upp till detta högre plan, måste
vi öppna våra parlament för skaror,
angående vilkas politiska kapacitet
meningarna äro lindrigt sagt delade. För
hennes andliga förkovran måste
samhällen sättas i gungning och deras
inneboende bärkraft äventyras! —
— Så är det, nickade mrs Dalziel.
— Och hon tillade:
— Ni inser sålunda att bakom
dessa "illdåd av kvinnor på väg mot
rösträtten’’ står något mycket vackert
och mycket värdigt, något kring vilket
alla kunna enas. Detta att sträva från
smått till stort, från inskränkthet till
frihet, från ansvarslöst sladder till in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
