- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1913 /
901

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Juvelerna på Gårda. Av Ulrik Uhland. (Forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JUVELERNA PÅ GÅRDA.

AF ULRIK UHLAND.

TJUGOFÖRSTA KAPITLET.

Lydia låg på knä och trefvade med
en egendomligt stel hållning omkring
på den understa hyllan i den
rödmålade köksskänken. Hon letade efter
en ny visp, som Agnes påstod skulle
finnas där, men hon kunde inte hitta
någon. Det låg sockerbitar litet
varstans, och bort i hörnet var det
någonting, som kändes som ett par gamla
skorpor.

"Här finns ingen visp," sade hon
och vände på hufvudet.

"Jo, men det skall det," sade
Agnes tvärsäkert. Hon höll upp
fröken Elises vällingskastrull en bit
ofvan-för spisringarna, för att den inte skulle
koka öfver. Hon såg en smula retligt
på Lydia. "Kan du inte bocka dig ner
och se efter?"

"Då går planschetten af." Lydia
steg upp med en viss svårighet och
drog ett djupt andetag.

"Sjutton också." Agnes satte ifrån
sig den sotiga kastrullen på köksbordet
och gick brådskande fram till skänken.
Hon böjde sig ned och fick mycket
riktigt tag i en visp. "Är det vax, det
här? Hvad skall du ha ett så fånigt
snörlif för?"

"Fånigt?" sade Lydia öfverlägset.
"Fånig kan du vara själf." Hon gick
fram till bordet och började plocka upp
ägg ur en bleckbunke. Hon höll dem
mot dagern och såg noga på dem. Hon

(Forts fr. föreg. häfte.)

var konnässör på ägg, och det gällde
att få tag i ett par, som voro riktigt
genomskinliga, innan Agnes kom och
plockade ut åt fröknarna. Agnes stack
vispen i vällingen utan vidare och
började röra.

"Du kan gärna lägga i
äggkastrullen," sade hon. Det var brådtom, ty
klockan var mycket.

"Hur många skall jag ta?" Lydia
lade sina två utvalda i en burk med
soda, som stod på bordet.

"Tag åtta, ifall något skulle vara
ruttet."

Lydia tog utan vidare
undersökning åtta stycken ägg och lät dem en
smula raskt plumsa ned i det kokande
vattnet i kastrullen. Sist tog hon sina
egna och lade dem öfverst. Hon gjorde
det med nästan öm försiktighet, ty hon
kunde inte tåla spruckna ägg.

"Ser du efter dem, så går jag upp
och dukar?"

Agnes kastade en blick på klockan
öfver skänken och nickade. Lydia tog
en bricka, fullastad med saker, och
gick uppför trappan. Midt i trappan
ropade hon ned:

"Kom ihåg, att det är mina, som
ä’ bruna."

Det kom intet svar, och hon knyckte
litet på nacken, medan hon fortsatte.
I dag var Agnes inte lifvad, för
matbrödet var slut, och baka var det mest
förbaskade, hon visste.

Hon gick öfver korridoren och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:41:50 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonnierma/1913/0909.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free