Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tolfte häftet
- Hur påven bor. Några anteckningar om Vatikanen. Av Karl Benzon. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vatikanska kullen bygga ett palats av
utomordentliga dimensioner, som
fullbordades av hans omedelbart följande
efterträdare.
Men det bleve för vidlyftigt att
noggrant genom tidernas lopp följa
denna i mer än en bemärkelse
monumentala byggnadshistoria. Det är
tillräckligt om vi säga att så gott som
varje påve »dragit sitt strå till stacken»
— utom under den förnedringsperiod
(1305—1377) som kallas »påvarnas
babyloniska fångenskap», då påvarna
flyttat till Avignon och ingen påve
resi-derade beständigt i Vatikanska palatset.
Pius X:s företrädare Leo XIII lät
på ett av Leo IV:s torn i trädgårdarna
bygga ett »casino» vilket nu tjänstgör
som Vatikanska observatoriet. Om
den nuvarande påvens roll som Vati-
kanbyggherre må något jämförelsevis
nytt meddelas.
*
Den 28 mars 1909 öppnades
högtidligt det av Pius X under ledning av
numera hädangångna målaren och
arkitekten »Ludovico» Seitz och sedermera
under konsthistorikern Pietro
d’Achi-ardi anlagda Nya Pinakotheket
Inrättat i stället för de forna vagnslidren
och redskapsskjulen på
Belvedere-gården, långs med Via delle
Fonda-menta, innesluter det numera i sju
stora salar allt vad Vatikanen har att
uppvisa i fråga om målarkonstens
mästerverk, däribland 21 hittills
obekanta. Även planerar hans helighet
ett galleri av modern konst — ehuru
han ju eljest knappast gjort sig känd
såsom någon beundrare av modernitet
i allmänhet.
Ursprungligen var Vatikanska
palatset ej avsett eller byggt till bostad.
Endast en jämförelsevis ringa del av
palatset tjänar ett dylikt syfte. Hela
återstoden är antingen upplåten för
konstnärliga eller vetenskapliga
ändamål, eller också användes den som ad-
ministrationslokaler för officiella
kyrkoärenden samt för palatsets skötsel och
drätsel.
De rum som från början voro
avsedda till bostadslägenheter begagnas
i våra dagar antingen till det
provisoriska härbärgerandet, ordnandet och
katalogiserandet av samlingar, eller
också tjänstgöra de som praktsalar
(resp. tronsalar) vid Kristi ståthållares
mottagningar av mindre officiell art.
Av detta skäl kan Vatikanen
egentligare betraktas såsom ett ofantligt
museum och ett centrum för
vetenskaplig forskning än såsom ett residens.
Palatsets bostadsavdelning befinner
sig runt omkring Cortile di San
Da-maro och inbegriper även
schweizer-gardets och gendarmernas
inkvarteringsplatser, som äro belägna vid foten av
detta parti.
Av de ungefär 1,000 rummen i
hela palatset utgöra inemot tvåhundra
bostadslägenheter för påven,
statssekreteraren (= utrikesministern), de
högsta hovfunktionärerna, de högre
ämbetsmän, som äro påvens närmaste
uppvaktande, jämte några
vetenskapliga och administrativa ämbets- och
tjänstemän. Detta begränsade antal
kunde ökas blott medelst i högsta grad
dyrbara och vittomfattande ändringar.
Då påvens världsliga välde tog sitt
slut år 1870 måste under den
tillfälliga villervallan ett stort antal av
Quirinalens lägre tjänstemän och
be-tjänte livnäras och — lika viktigt —
härbärgeras. Dessa senare fingo till
sin disposition Vatikanens förut
obegagnade rum. Nuvarande påven, Pius X,
genomförde den planen att i
Vatikanens omedelbara närhet uppbygga en
särskilt stor »kasern» för alla dessa
familjer.
(Palazzo del Quirinale, det påvliga
sommarresidenset, som började byggas
år 1574, är sedan 1870 Roms
kungliga slott.)
I östra flygeln (vettande mot Rom)
av bostadssektionen innehar påven två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0944.html
