Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Den misslyckade hungerstrejken. Av Otto Witt. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
togo ut sin rätt. Hon sov icke längre
tolv timmar på dygnet och hon fetmade
heller ej mera.
Suffragetterna svuro ve och
förbannelse över det förhäxade
Heavyfängelset — men polischefen log ett brett
leende.
Han hade segrat.
Men mr Hassley var en stor
humorist och då en vacker dag en ung man
stod bugande framför honom på hans
kontor, sökande fast anställning som
detektiv vid Londons poliskår, yttrade
polischefen:
"Jag kunde ha god lust att sätta er
på ett prov, unge man. Består ni det,
skall ni bli antagen som detektiv."
Den unge mannen bugade sig
förhoppningsfull.
"Ni vet," började polischefen, "att
vi nu hava fått bukt med
suffragetterna."
Den unge mannen bugade sig ånyo.
"Gott. Men säg mig sättet, unge
man, sättet. Ni får anställa vilka
undersökningar ni själv vill för att taga reda
på saken men inte ett ord till
offentligheten -^ ni förstår; jag litar på er."
Den unge mannen försäkrade —
å — han skulle nog lyckas — och med
ungdomens välsignade tillförsikt
avlägsnade han sig.
"Halt," ropade mr Hassley efter
honom, "ni får ej heller besöka
Heavyfängelset, ni måste söka att lösa gåtan
ur de akter som finnas."
Den unge mannen vände sig om.
"Det finnes inga akter," svarade
han.
"Åjo," genmälde polischefen, "men
de äro ej skrivna på papper med bläck
utan i istret på de hungerstrejkande
med fläsk. Farväl. Låt mig höra av
er. Farväl."
Och polischefen log åter då dörren
slöt sig efter unge mr Simon Play.
"Roligt med gåtor åt unga detek-
tivfrön, mycket roligt. Det odlar
hjärnan — mycket."
Men mr Hassley kunde icke ana,
att den unge mannen en gång skulle
visa sig bliva en av världens allra
skickligaste detektiver, och han blev
icke så litet förvånad då han vid sin
ankomst till sitt kontor följande morgon
klockan 9 hörde, att en ung man, som
väntade honom, just var mr Simon
Play.
"Nå?" frågade han.
"Ja, det är bara en teori," svarade
mr Play.
"Gott. Låt höra."
"Om man, för att bekämpa
hungerstrejk, låter föra alla hungerstrejkande
till endast Heavyfängelset, så betyder
det att just det stället och intet annat
är lämpligt för sakens genomförande,"
började mr Play.
"Utan tvivel," svarade mr Hassley.
"Stället är således funnet."
"Supponera det — fortsätt."
"När det visar sig att
suffragetterna, så snart de insett, att de i
Heavyfängelset icke kunna svältas ut,
och vilja återgå till intagande av föda på
normalt sätt, förvisas till andra
straffanstalter, så visar det att man i Heavy
icke i onödan disponerar plats för folk
som äter på normalt sätt."
"Gott — vidare."
"Därav kan slutas, att om de
hungerstrejkande i Heavy få föda få de
denna på ett icke normalt sätt."
"Onekligen, unge man."
"Och att de få näring bevisas av
att de faktiskt fetma."
"Ja."
"Ergo få de uteslutande i Heavy
föda på ett abnormt sätt!"
"Så långt är beviskedjan onekligen
utan en enda felande länk, nå vidare?"
"Nu framställer sig frågan: Finnes
det andra människor, som, fastän de
äta minimalt, dock fetma? Svaret är:
ja, de som hava anlag för fetma. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
