Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Juvelerna på Gårda. Av Ulrik Uhland. (Forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sats till bestämdhet, fast hon hade
besynnerligt blanka ögon. "Det har jag
inte, men —"
Hon såg förstummad på Fritz. Han
tittade först ett tag utåt sjön efter båten,
så böjde han sig ned och tog sakta
bägge hennes händer och slöt dem med
flatsidorna mot hvarandra inuti sina
egna. Hans ögon voro förskräckligt
vackra.
"Jag vet inte riktigt, hur jag skall
säga, men jag tycker att sedan — efter
grisen — kan ni inte hjälpa mig?"
Jennys kinder voro röda som
kar-mosin.
"Med hvad då?" sade hon svagt.
"Ni begriper väl, att den, som har
vant sig vid er, han kan inte reda sig
på egen hand sedan. Förstår ni inte
det?"
Han försökte få se en skymt af de
ljusblåa, men de tittade envist ned på
hans fingrar.
"Säg, att ni förstår det."
"Nej, det gör jag inte. Men jag
kan väl säga det ändå, om ni vill."
"Att ni tycker om mig?"
"Ja."
"Förskräckligt?"
"Ja."
Det var oerhördt varmt, det var en
omständighet, men under albuskarna
var det ju skuggigt. Magda såg med
en viss förundran på dem, när hon
kom upp efter att gjort fast båten. Det
var kolossalt, hvad de sågo varma och
färgpräktiga ut.
"Hvad resonera ni om så ifrigt?"
frågade hon.
"Om Agnes och Lydia," sade Fritz
obesväradt.
"Ja, det var mej ena juveler. Men
a propos det, hur kunde fröken Mark
veta på förhand, att det var vattnet?
Det har jag verkligen grubblat öfver."
"För att jag såg Lydia gå efter
vatten åt moster Elise i söndags. Och
när hon kom tillbaka, kom hon från
galet håll."
"Men att fröken Mark lät henne
dricka af det, då?" Magdas ögon voro
en smula uttrycksfulla.
Jenny höjde på ögonbrynen, och
kulören på kinderna blef litet starkare.
"Ja, jag vet, att det var nedrigt
gjordt. Men fru von Lake påstår ju,
säger Fritz, att den där usla koftan är
en demon."
SLUT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
