Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Mannen från Liège. En krigsroman av C. 33. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lyste som eldkol. Det kom ett hest rop
från honom.
— Det är omöjligt, omöjligt––––
nå, och tycker ni det ger bättre mening,
monsieur Grooth?!
— Nej, monsieur, jag har ju redan
sagt er att jag inte förstod ett ord av
alltsammans. B. 79! Vad i all världen
blir det för mening av B. 79, monsieur
Kessel?
Tarras avbröt sig åter och såg
skrämd på sin värd. Elden i hans ögon
var så förtärande att Tarras aldrig i
sitt liv tänkt sig möjligheten av ett
sådant uttryck i en människas blickar.
Och dock, på något vis, skrämde den
honom inte — det var som om den
inte längre gällt honom utan andra,
obekanta. Rynkorna i det stora
ansiktet darrade nästan epileptiskt. Därpå
kom det en rossling ur monsieur
Kes-sels hals.
— Ack, jag gamle dåre, jag gamle
dåre! Jag sade er nyss, monsieur
Grooth, att jag trodde jag också förstod
alltsammans, men nu ser jag att jag
förstod mindre än ingenting. Jag trodde
er — om det nu kan glädja er — då
ni sade att brevet kommit i er ägo mot
er vilja––––i er ja, men––––Ah,
den förbannade, den eländige! B. 79!
Ah, Becker, Becker!
Tarras tog mod till sig och gjorde
ett spädröstat avbrott.
— Men vad är då meningen med B.
79, monsieur Kessel? Min första idé
var att det var namnet på en
undervattensbåt .. .
Tarras tvärstannade i sin tveksamma
förklaring. Det hade kommit ett nytt
ljud från monsieur Kessel — ett som
han hittills inte hört från denne, och
ett som när det nu kom, obetydligt
liknade vad det skulle vara — ett skratt.
Ett skratt av hälften raseri och hälften
ofrivillig munterhet.
— En undervattensbåt! Namnet på
en undervattensbåt! Ack, monsieur
Grooth, ni är. .. Ja, ni hade rätt! Det
var namnet på, om inte en
undervattensbåt, så någonting lika
hemlighetsfullt och ödesdigert, någonting som
verkar lika mycket i mörkret... Hur
har han kunnat dölja detta för mig?
Vad har kunnat fresta honom? Ah,
den eländige, den förbannade––––
Han fortsatte att mumla för sig själv
— Tarras aktade sig väl att störa
honom. Därpå rätade han plötsligt upp
sig på automobilsätet.
— Monsieur Grooth, vi ha bråttom.
Vi få alltmera bråttom. Och vi hade så
bråttom redan ... Timmar — minuter
––––Ni sade ju att det stod mera på
ert mystiska kuvert. Vad var det?
— Ja, monsieur Kessel, det gjorde
det. Jag skall säga er bokstäverna i
tur och ordning. För er blir det väl
inte någon konst att tolka dem, när ni
kunde. .. Nåväl, under första raden
kom det en samling osammanhängande
bokstäver och tecken; om jag nu kunde
läsa vad där stod, så var det: Xla f
gare 3172... Kan ni. ..
Tarras hejdade sig vid ett nytt skratt
från monsieur Kessel — en ny
vild-djursmorrning snarare.
— Om jag kan tolka det! Monsieur
Grooth, hade vi inte svårare saker i
mitt yrke! Om jag . .. ack, den
eländige, den förbannade uslingen! Vänta,
jag skall tillfredsställa er nyfikenhet,
monsieur Grooth. Har ni varit i
England — i London?
— Ja.
— Har ni sett hur man förkortar
Cross — ni vet att det betyder kors,
med andra ord kyrka o. s. v. — på
omnibusar och tidtabeller?
— Ja visst, f . .. Ah! Ah! Det var
Tarras* tur att ropa. Xla f, det är
alltså Aachen, monsieur Kessel?
— Aachen, eller om ni vill verka
mindre hemlighetsfull, Aix la Chapelle.
Det är det.
— Och gare betyder. . . Vad jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
