- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1915 /
136

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Karnevaler. Av Herman Glimstedt. Med 6 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inte minst tack vare det för dessa
friluftsfester gynnsamma klimatet —
var detta nöjes egentliga och
klassiska hemland. Och — för att ännu
en gång citera den engelske skalden:

Av alla orter, varest karnevaler

man hade i de gamla goda dar,

med dans och sång och serenad och baler,

maskrader, komedi och ömma par

och spetsigt skämt och trubbiga faraler,

Venedig obestritt den främsta var —

»Le carnaval de Venice» —
ordsammanställningen har en inte litet
banal klang, såsom förande i minnet
det allbekanta temat till
Paganinis variationer. Men
bortsett från den besvärande
idéassociationen verkar
namnet som en trollformel, fram-

Romerska karnevalsfigurer.

Det hoppande jättespöket samt Pierrot och Lelio.

Efter Goethes anvisning’ tecknade »fantasima».

manande bilder av en feeriliknande
skönhet. Eklärerade gondoler, fyllda
av glammande masker, glida under
sång och mandolinklirr fram på
kanalerna. Palatsens fasader lysas
blixtlikt upp vid skenet av något
fyrverkeri, som kastar reflexer i
vattnet. San Marco-platsen är en enda
balsal, under bar himmel, i den
bedårande milda italienska natten.
Venedig var den stora uppfinnaren av
denna allmänna glädjefest, och redan
här anvisades också den dubbla linje,
varefter karnevalen utvecklat sig:
stora folkförlustelser med pantomimer,
upptåg, offentliga maskerader och
banketter, likaväl som redutter i de
adliga palatsen, dit larmet från gatan
inte nådde.

Men — ils sont passés. Sedan
Venedig förlorat sin politiska
självständighet, försvann glansen från
dessa fester, alldeles som karnevalen
på de flesta övriga ställen i vår tid
blott är en skugga av vad den
fordom varit.

Lika europeiskt berömd som den
venetianska och i ännu högre grad
särskilt besökt av konstnärer var den
romerska karnevalen, som skildrats
av Goethe i andra delen av hans
Italienische Reise. (En entusiastisk
beskrivning har också lämnats i
dagboksanteckningar från 1840-talet av
J. A. Josephson, publicerade i N. P.
Ödmanns levnadsteckning av den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:29:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1915/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free