Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Karnevaler. Av Herman Glimstedt. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Narrhallinas» vagn i Mainz.
och i enfaldig förklädning dansade
efter basktrummor. Det var en
levande pastoral, värdig Theokrits
kväden, och som realiserade ett
skaldslag, vilket i våra nordiska
klimat synes vara ett tomt tankespel.
När vi kommo till Neapel, funno vi
många öppna vagnar fulla med
masker i full rörelse, och stadens
lysande lustbarheter efterträdde för
våra ögon landets enkla, men mera
rörande. Isynnerhet var Strada di
Toledo en munter och levande
skådebana, varest trängsel gjorde
framfarten besvärlig. Vi sågo där
kuskar klädda som Polichinelle och
lakejer som Pierrot i italienska ko-
medien. En mängd andra ekipager
för maskerade åskådare, fotgängare i
hela skaror, facklor och de väl
upplysta bodarna gjorde skådespelet ännu
rikare och föreställde Neapels
karneval i all dess prakt.»
Från någon av denna fests sista
dagar berättas om de praktfulla
allegoriska vagnar som kördes fram och
tillbaka på gatorna, varefter
antecknaren fortsätter: »Konungen och
drottningen (av bägge Sicilierna) åkte
i var sin vagn med hästar som buro
täcken av silvertyg. När vagnar
möttes, som skedde i vart ögonblick,
kastade man därur dragéer eller
sockerkulor på varandra, vilka med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
