Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Karnevaler. Av Herman Glimstedt. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
valer, som mer eller mindre formats
med den italienska som mönster. Att
den speciella folkkaraktären satt sin
prägel även på dessa nöjen, säger
sig självt. Den franska, inte minst
den parisiska karnevalen, har
sålunda varit impregnerad med något
av esprit gaulois, som inte sällan
manifesterat sig i ett för nordiska
begrepp ganska vågat skämtlynne.
Den enda franska karneval, som
behållit sin éclat intill våra dar, är
den i Nizza, som kan glädja sig åt
främlingsströmmen till Rivieran och
för övrigt med bl. a. sin berömda
blomsterkorso är av utpräglat italiensk
karaktär.
Det tyska karnevalsfirandet som
upphörde i och med reformationen
och trettioåriga kriget, levde i början
av 1800:talet åter upp i vissa
rhen-ländska städer. Här förberedas
festligheterna grundligt genom särskilda
karnevalsföreningar, som uppgöra pro
grammet, utse en »prins Karneval»
etc. Särskilt berömd är Kölns
»Fa-sching», som tillåter oinskränkt
maskfrihet och vars glanspunkt är ett
gemytligt gestaltat, brokigt
»Rosen-montagszug». I Mainz utgöres
höjdpunkten av de sammanträden,
»Ma-skensitzungen», som före de
egentliga karnevalsdagarna bruka hållas i
den präktiga stadshallen. Här brukar
i tal och sång ges en skarp kritik
av samhällets synder; »narrarna»
göra sig lustiga över alla de
dårskaper som begåtts av världens
kloka.
Ack, i år finns det så lagom mycket
att göra sig lustig åt! Och det är
troligt att man i år t. ex. i Antwerpen
inställer det gatukrig med
»peper-noten», som där brukat utgöra en
viktig ingrediens i karnevalsnöjet.
Herman Glirnstedt.
Också en karnevalsfigur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
