- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1915 /
148

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Mannen från Liège. En krigsroman av C. 33. (Forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

haft lust att göra, men underlät), ropade
de båda så gott som med en röst:

— Nå, och vad?

— Hur har det gått, monsieur?
Men de behövde knappt avvakta ett

svar i ord för att se hur det gått.
Monsieur Jean-Louis Kessels drag uttryckte
för första gång sedan morgonen hel och
fullständig belåtenhet. Rynkorna ryckte
kors och tvärs över hans stora ansikte;
hans stubbade grå mustasch stretade
som morrhåren på en spinnande katt,
och hans kolsvarta ögon lyste. Utan
att svara på deras utrop gjorde han sig
lös ur sin dotters omfamning, sköt en
stol fram till bordet och sjönk ned på
den med en lång suck av
tillfredsställelse. Tarras och fröken Maud följde
hans exempel; och ett ögonblick var
det tyst och de hade alla glömt, att de
ej voro ensamma.

Men endast för ett ögonblick. Då
den tjänande brodern såg sig på detta
vis försummad och ej utan grund kunde
misstänka att nya orgier utan
motsvarande ekonomisk säkerhet skulle börja,
ingrep han beslutsamt själv i ärendenas
behandling. Just i samma ögonblick
som chefen för krigsministeriets fjärde
avdelning öppnade munnen för att svara
på sin dotters och Tarras’ frågor, lades
en fast hand på hans axel.

— Monsieur, s’il vous plait! Ni och
denne herre (en gest med tummen åt
Tarras) och madame ha en liten nota.
Klockan är snart sex. Jag måste gå,
monsieur. Sjutton francs och femtio
centimer. Ni har suttit här sen klockan
ett, monsieur.

Han gjorde paus och ställde sig i
kallt avvaktande ställning. Det låg ett
bittert leende kring hans munvinklar
som tydligare än ord tolkade hur ringa
förhoppningar han hade på att få de
sjutton francs och femtio centimer han
omnämnt. Monsieur Kessel hejdade sig
tvärt i sitt tillämnade yttrande och
stirrade först på kyparen, därefter på

Tarras och sin dotter. Därpå flög det
en obeskrivlig grimas över hans
ansikte, och han brast ut i ett dånande
gapskratt — just det skratt som Tarras
skulle väntat sig av honom, men som
han förut under dagen väntat förgäves
på. Kyparens rygg blev nästan konkav,
och hans leende bittert som galla.
Tarras såg bort och rodnade generat.
Fröken Kessel kastade en snabb blick
på honom och lutade sig fram till sin
far, tydligen för att giva förklaringar.
Men denne vinkade avvärjande åt
henne, med tårar i ögonen av skratt,
och fick därpå äntligen handen i
västfickan, varifrån den kom tillbaka med
ett par louisdorer. Han lade en av
dem på bordet; kyparen störtade sig
över den med samma iver som lejonen
på Roms arenor måste ha utvecklat mot
sitt kristna byte; växlade, fick
drickspengar och försvann. Monsieur Kessel
torkade sig i ögonen med näsduken och
såg på Tarras och sin dotter.

— Jag var efterlängtad, hein,
mon-sieurdame? Jo, ni äro några snygga
figurer! Ni, monsieur Grooth, knappt
har ni undsluppit fängelse på morgonen
förrän ni tangerar det igen på
eftermiddagen! Zechprellerei, eller vad heter
det på ert språk? Jag kan tänka mig
jag var efterlängtad, Maud, min flicka?

— Du är i gott humör, pappa.
Hur . . . hur har det gått med . . .

— Allt i tur och ordning! — Eller
skulle ni möjligen ha fördrivit tiden så
väl att ni glömt längta efter mig?

Han betraktade dem, plirande som
en pére noble av gamla skolan. De
underläto att ge något erkännande åt
hans teaterimitation, åtminstone
Tarras. Monsieur Jean-Louis Kessel gjorde
en liten grimas och drog fram en cigarr
ur en ficka i sin skrynkliga rock. Han
tände den och återtog:

— Nå, hur är det då,
monsieur-dame? Har ni lust att höra hur det gått
mig medan ni suttit här? Det har varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:29:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1915/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free