- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1915 /
268

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - En flykt mot solen. Av Frank Heller. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gigantisk spänning; man såg hur det
tyska luftfartyget gjorde frenetiska
ansträngningar att undgå den död som
plötsligt hotade det. . . så kom
katastrofen. En blixt högt där uppe, en
bedövande knall några sekunder senare,
och skyar av rök och eld som dolde
det hela . . . Därpå blevo plötsligt
resterna av Zeppehnskeppet synliga för
ett ögonblick, en sammanvriden massa,
på huvudstupa fall mot jorden . . .
M: me Leroux stirrade på dem, tyst
som en död, utan tankar, utan
känslor ... En kort sekund blänkte det
till rött i dem.

Och så, som en förbränd mal som
sjunker bort från ljuslågan, lösgjorde
sig en liten klump av metallverk från
det nedstörtande vidundret, och föll,
som med ett sista försök att lyfta sig,
mot marken ej långt från henne och
militärarbetarna. De hörde en dov
stöt, som överröstades av braket från
det fallande Zeppelinskeppet. Och som
gripna av en gemensam impuls voro
de plötsligt på jakt bort emot den lilla
svarta högen på de skymningssvarta

fälten.

*



De funno herr Leroux’ förbrända
kropp under resterna av monoplanet.

Det framgår av m:me Leroux’ brev
att den begrovs dagen efter, under
visandet av alla militära
hedersbetygelser, samtidigt med ett halvt
hundratal andra som fallit under
artilleristriderna kring staden. Tre dagar
senare, på anmodan av
militärmyndigheterna, reste m: me Leroux tillbaka
till Paris och därifrån till Bourgogne.
Slutet av hennes brev, befriat från
ett par beklagansvärda utfall mot en
mycket stor kejsare, lydde sålunda:

"Monsieur, jag vet ej om ni kan
veta vad jag känner. Jag vet ej heller
vad man känner i ert land, för oss eller
mot oss. Jag vet blott att vi kämpa för
allt vi ha och aro, för vår forntid, för
vår framtid, för Frankrike. Och om
man i den kampen förlorat allt som
gav livet värde, skall man fortsätta att
bedja om seger ännu då det är för
sent. . .

Det finns en gammal sägen som ni
känner om mannen som gjort sig
vingar, fästa med vax, för vilken de
lossade, och som störtade ned, krossad.
Men säg mig, borde man beklaga
honom så djupt?

Hans vingar sveko honom ändå på
flykt mot solen!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:29:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1915/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free