Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Bajonettstriden i äldre och nyare tider. Av Sten Drakenberg. Med 19 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyska trupper vid nattligt angrepp i Norra Frankrike 1914.
lägen, då efter allt att döma bajonetten måste
komma till bruk, och de avstå även, klokt
nog, från att söka alltför djärva effekter.
En invändning som, åtminstone för
närvarande, synes vara svårare att
bemöta för bajonettens förespråkare är, att
procenten av dem, som blivit sårade med
detta vapen i de senaste krigen, varit
förvånansvärt låg, men enligt vad man
fått sig bekant från nuvarande krig torde
statistiken komma att visa helt andra
resultat, då det rikhaltiga materialet hinner
att bliva bearbetat.
Hur man än ser saken, så kvarstår
emellertid nödvändigheten av ett intensivt
arbete för att göra oss beredda att även
med bajonetten kunna fylla de krav, som
ett kommande krig kan ställa på oss.
Här finnes nog mången som ville svara
likt den danske författaren Johannes Helms,
då han i fäktningen vid Gudsö 1849 av
major la Cour uppmanades att visa »att
i har laert att bruge Jeres bajonnet»: »Wi
have ikke paa skolen kommit saa vitt
som til bajonnetfaegtning.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
