Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hushållningen under dyrtid. (I serien »Från källaren till vinden».) Redigerad av Ida Norrby - Hushållningen under dyrtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vilka födoämnen förse oss då med
äggviteämne, och huru skola vi få detta
viktiga näringsämne billigast? Kött är
som ovan antytts rikt på äggviteämne.
Men kött är alltid dyrt och antagligen
kommer det längre fram att bli mera
ont om kött än hittills bl. a. därför,
att i höstas en mängd kreatur
slaktades. Och därför är det en tröst att
veta, att vi kunna reda oss utan kött,
eller åtminstone nöja oss med betydligt
mindre än vi äro vana vid. Vi böra
emellertid tillgodogöra oss det kött vi
ha tillgång på, använda färser i stor
utsträckning och blanda ut dessa med
potatis, med risgryn eller överblivet
vetebröd. Förakta varken kaninköttet
eller — hästköttet. Kaninerna äro
lättfödda små djur, och köttet är visst icke
att förakta om det tillagas omsorgsfullt.
(Bland Bonniers "sättböcker" finnes
ett häfte av Elise A., som ger goda
anvisningar om hur kaninen bör skötas
och köttet tillagas.) Hästkött ha vi en
djupt inrotad fördom för, men den böra
vi söka övervinna. Hästköttet är ett
fint kött, och anrättat som kalops, som
biffstek, färs eller surstek kan det fullt
jämföras med oxkött. — Och vi böra
icke sky att använda inälvor. Icke bara
kalvlever och kalvbräss och dylika
finesser, utan också oxlever — ja, man
kan t. o. m. fylla oxhjärta med någon
enkel, pikant färs och steka det. Det
smakar verkligen bra. Oxmulen ger
det finaste salta kött och det gör också
juvret, om man kan förmå sig att
använda det. Och blod sedan! Låt våra
hederliga svenska rätter palt och
blodpudding komma till heders igen. —
Och låt oss använda mera fisk än vi
göra — icke bara våra fina fiskar, utan
också de enkla saltsjöfiskarna torsk,
kolja, sill och strömming. Och jag
skulle vilja slå ett slag för den
bortglömda, föraktade kabeljon. Den hör
till våra billigare äggvitehaltiga
födoämnen, om man jämför näringsvärde
och pris. — Det är en vanlig fördom
att fisk inte är mat och framför allt inte
kan jämföras med kött. Och dock är
äggvitehalten i fisk ungefär lika stor
som i kött. Skillnaden är, att vi ej ha
samma känsla av mättnad efter ett
fiskmål. Husmodern gör därför klokt i att
efter fisk servera någon rätt som mättar
t. ex. risgrynspudding,
mannagryns-kaka o. d. Hur det kan komma att bli
med fisktillgången längre fram på året
är omöjligt att säga. — Men vi böra
använda den så länge vi ha den. — Att
äggpriserna skola sjunka något
avsevärt är ej mycket hopp om i år.
Lantbefolkningen slaktade ned sina höns
massvis i höstas, ty på grund av den
knappa skörden hade de inte råd att
föda dem över vintern. Det var därför
höns var så billigt i höstas. Men vi få
söka reda oss utan ägg, eller
åtminstone inskränka bruket. Äggpulvret
Colovo kan med fördel användas i
stället för ägg i pannkaka, bröd och
enklare puddingar. I denna form kostar
ett ägg endast 6 öre. I rätter där vi
använt ägget som bindemedel få vi
nu använda potatis eller mjöl, och där
vi använt det som luckringsmedel
kunna vi byta ut det med pressjäst. (I
pannkaka beräknar man till 1 liter
vätska och 4 kkp mjöl, jäst av en
fingerborgs storlek; smeten får sedan
stå 2 1!2 timmar.) — I mjölk och ost
ha vi våra allra värdefullaste
äggvitebärare bland födoämnena. Men
mjölken, isynnerhet den oskummade,
är ju så dyr. Ja, men vi skola i stället
använda den skummade mjölken så
mycket mera. Det finns intet
födoämne, som så underskattas som den
skummade mjölken. Och dock
innehåller den alla mjölkens beståndsdelar
utom fettet. Hur värdefullt
mjölkfettet som födoämne än må vara —
säkert är dock, att vi kunna få det
billigare på annat håll. Genom fettets
avlägsnande har skummjölken förlorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
