Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hushållningen under dyrtid. (I serien »Från källaren till vinden».) Redigerad av Ida Norrby - Hushållningen under dyrtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin fylliga smak och är därför icke
lika god att dricka som oskummad
mjölk. Men i bröd och i all slags
matlagning kan den med stor fördel
användas. Låt vällingen komma till
heders igen! I form av välling är
mjölken mera lättsmält, åtminstone för
fullvuxna, och för barn är välling den
präktigaste mat de kunna få. Hittills
har man i stor utsträckning utfodrat
svin med skummjölk. Men efter
noggranna beräkningar har man funnit, att
på detta sätt knappt hälften av
mjölkens värde tillgodogöres, under det att
det utnyttjas mycket fullständigt som
människoföda. I kärnmjölken ha vi
även ett värdefullt födoämne; i
näringsvärde är det likställt med skummjölken
men är mera lättsmält än detta. Som
dryck är den uppfriskande och
hälsosam (påskyndar de peristaltiska
rörelserna) ; den kan dessutom med fördel
användas till bakning av rågsiktbröd.
Ost erbjuder oss äggvitenäring i
mycket koncentrerad form. Enligt den
allmänna uppfattningen är ost ett mycket
hårdsmält födoämne, men detta beror
huvudsakligen på missuppfattning.
Under lagringen förändras nämligen
ostämnet, så att osten för fullvuxna t. o. m.
är mera lättsmält än mjölk. Detta dock
under förutsättning att osten genom
tuggning fint sönderdelas. Här är
naturligtvis ej fråga om den skarpa
delikatessosten, som man använder som
krydda på brödet, utan om vanlig
hushållsost med mild smak (ost som lagrats
4—5 månader ungefär), som man kan
förtära i så stor mängd, att den kan
betraktas som födoämne. Den mycket
feta osten är hårdsmält, och den mycket
magra "kumminosten" har visserligen
högt näringsvärde men är torr och hård
och därför ej så lämplig att förtära i
större mängd.
Även inom växtriket finnas
födoämnen rika på äggviteämne, nämligen
skidfrukterna — ärter, bönor och lin-
ser — och sädesslagen. Under
vanliga år göra vi klokt i att använda
ärter och bönor i ganska stor
utsträckning, men i år är det ju så ont om dem.
— Att vi i bröd få äggviteämne, och
det i ganska betydlig mängd förbise vi
ofta. Åtminstone de bildade klasserna
äta alldeles för litet bröd. Till brödet
återkommer jag emellertid i ett annat
sammanhang. — Även andra
födoämnen i växtriket innehålla
äggviteämne fast ej i så betydande mängd som
skidfrukter och sädesslag.
I näringen måste emellertid också
ingå fett. Tillsammans med kött få vi
alltid mer eller mindre fett — vid fläsk
nästan huvudsakligen fett — i
oskummad mjölk, i smör och ost (utom
magerosten) få vi en synnerligen fin fettart,
och slutligen äro en hel del frukter och
frön mycket rika på fett. Råmaterialet
till växtmargarin är sålunda hämtat
från växtvärlden. Det finns skäl att
antaga, att vi få ont om fett. Vi ha
därför att iaktta den allra största
sparsamhet med avseende på fettet. I
Berlin diskar man enligt noggranna
beräkningar dagligen bort.20 gram per
individ, och vi stå nog inte efter i
detta fall. Alldeles komma undan att
diska bort fett kunna vi ej. Men det
kan vara måtta med slöseri.
Överflödigt fett på kött skola vi skära undan
och smälta ner — ja, varför kunna vi
ej följa de tyska anvisningarna och
tillvarata fettet, som sitter kvar på
stekfatet och i såsskålen? Det sker
lätt med litet kokande vatten. Sedan
man sparat ihop fett på detta sätt under
några dagar, renar man det som vanlig
flottyr. Smöret är dyrt, och vi ha knappt
att vänta någon större sänkning i
priset. Margarinet har hittills hållit
sitt gamla pris. Många ha fördom mot
margarin, och viktigt är ju att
margarinet är gott, framför allt färskt. Med
största fördel kan margarinet användas
i bakning (utom i småbröd som man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
