Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - San Francisco. En sextioårig världsstads märkliga historia. Av Henrik Zetterström. Med 10 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den radikala åtgärden att sekularisera
padrernas domäner och förvandla dem
till allmän egendom. Efter att ha varit
envåldsmäktiga härskare fingo nu
padrerna se sig degraderade till sina
forna undersåtars blotta själasörjare,
och de inbjudande klosterbyggnaderna
apterades till kyrkor, prästboställen,
rättshus och skolor m. ni. —
En sådan ’JmisionJ’, som ovan
beskrivits, var det nuvarande San
Franciscos första begynnelse. År 1776
anlade nämligen spanjorerna på denna
plats ej mindre än två kolonier,
nämligen en "mision" och en "presidio"
(= befäst plats), vilka dock upphörde
att existera vid den förras
sekularisering och den andras övergivande åren
1834—36. Men i dessas ställe
uppstod samtidigt härmed en tredje koloni,
en s. k. "pueblo" (= samhälle med ett
slags stadsrättigheter), vilken fick
namnet Yerba Buena och blev
upprinnelsen till våra dagars San Francisco.
Stadens tillväxt under dessa första
år var föga anmärkningsvärd, och i
mars 1848 (under vilket år Kalifornien
kom under Förenta staternas kontroll)
hade San Francisco blott omkring 820
invånare, 200 hus, en skola, en tidning
och två små båtvarv. Men i januari
året därpå uppgick invånareantalet till
2,000, i februari till 6,000, och innan
året var slut hade staden över 20,000
invånare, tre dagliga tidningar, sju
kyrkor, två teatrar och ett fängelse!
Inom loppet av sju och en halv månader
anlöpte 697 fartyg, och i kommersiellt
hänseende hade San Francisco sprungit
upp i jämnhöjd med Filadelfia!
Vid upplösningen av Karl X: s
schweizergarde vid. julirevolutionen
1830 emigrerade en badensisk kapten
vid namn J. A. Sutter till Kalifornien
och slog sig ned vid ett av
Sacramento-flodens tillflöden. En dag i januari
Union Square före branden 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
