Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Krig med minor och torpeder. Av H. Strömblad. Med 14 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinna gehör i Frankrike, varför han
begav sig över till England i hopp
om bättre framgång där. Han
framlade sina planer för marinministeriet
och sattes i spetsen för den ryktbara
s. k. Catamaran-expeditionen. Som
bekant hyste Napoleon en plan att på
några slags flytande fästningar
transportera en invasionsarmé över Kanalen
för att därigenom slå även det
gen-störtiga Albion till marken. En
betydande ~ transportflotta låg till ankars
i Boulogne, och det var mot den, som
Fulton tänkte rikta ett dråpslag med
sina catamaran-maskiner. Dessa voro
c:a 21 fot långa, spolformiga, och hade
en krutladdning av 2—3 000 skålpund,
som skulle antändas genom ett urverk
6—10 minuter efter detsamma hade
satts i gång. Den 1 okt. 1804 ankrade
den engelska »Gatamaran-eskadern»
utanför Boulogne och redan följande
dag företogs anfallet. Fyra catamarans
sändes i väg att driva med strömmen
emot de franska fartygen, men tre av
dem exploderade för tidigt utan att
göra någon egentlig skada. Den fjärde
däremot kom i hotfull närhet av det
franska chefsfartyget, vilket räddade sig
endast genom att hastigt sticka ankaret
ifrån sig. Fyra nya skickades ut, men
enda resultatet var att en skeppsjoll
förstördes.
Anfallet misslyckades totalt och
intresset för Fultons experiment
svalnade även i England. Följande år
gjorde han ett lyckat torpedexperiment,
då han sprängde briggen »Dorothea»
i luften. Händelsen bevittnades av en
talrik åskådareskara. Lorderna av
amiralitetet voro ej vidare förtjusta
över effekten av detta nya vapen, mot
vilket de tappraste sjömän och de
bästa fartyg voro alldeles värnlösa.
Lord S:t Wincent sade rent ut, att
»ministern vore den största tok, som
funnes till, om han bidroge till
införande av ett vapen, som var
obehövligt för ett folk, som hade herraväldet
till sjöss, men som kunde berövas det,
om uppfinningen höll vad den lovade».
Förbittrad över den kallsinnighet, som
även här mötte honom, begav sig Fulton
tillbaka till sitt hemland Amerika. Här
fortsatte han sina experiment och
föreslog att hindra fiendens inträngande i
segellederna genom att i dessa
förankra minor. Han byggde vidare ett
fartyg med utstående bommar, på vilka
torpeder voro fastade.
Amerikanen Golts verksamhet
betecknar ett stort framsteg. Under åren
1829—42 sysselsatte han sig oavbrutet
med fullföljandet av en av Ful ton
övergiven idé att använda elektricitet till
antändning av undervattensminor. Han
löste också problemet och gjorde en
del lyckade offentliga experiment, men
ingen hade brytt sig om att taga
närmare reda på hans förfaringssätt, så
att när Golt dog, tog han hemligheten
med sig i graven. Men uppfinningen
gjordes på nytt av andra. Så stängde
år 1848 den preussiske
artillerilöjtnanten Werner von Siemens
(sedermera den ryktbare ledaren av
världsfirman Siemens-Halske) Kiels hamn
med elektriska minor för att avvärja
angrepp från den danska flottan.
Det var emellertid först under
nordamerikanska kriget 1860—65 som
torpeder och minor fingo visa vad de
dugde till med det resultatet att
sammanlagt ej mindre än 38 fartyg av
olika typer försattes ur stridbart skick.
De flesta sprängdes av minor. Vid
ett tillfälle skedde antändningen från
land. Det varnar »Commodore Jones»
gick under. Därom heter det i den
officiella rapporten:
»Commodore Jones» var ett gott
stycke förut och gick långsamt uppför
floden med svåra nät fastgjorda vid
akterstäven. Alla små fart}^g i flottan
omgåvo ångaren för ut och på sidorna,
och även de hade drag ute för att
skydda sig för minorna, då »Jones»
med ens och utan någon märkbar orsak
blev bokstavligen lyftad i vädret så att
hjulen svängde runt omkring. Därpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
