Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Sommarmoln. Lustspel i en akt av E. Walter Hülphers. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men det här blir ju en hemlighet oss
emellan ?
Johansson: Jag tänkte just be om det
själv!
Onkeln: Glöm inte punschkaraffen
och fönsterrutan!
Johansson: Lita på mig!
Onkeln: Men hör på! Gör mig en
tjänst. Inte ett ord, inte ett ljud, förrän
jag ger signal! Jag tar opp näsduken
och trumpetar!
Johansson: Med nöje!
Ägda (till Jönsson och Jonsson, som
ämna sig ut med sina damer): Vart
ämnar herrskapet ta vägen?
Jonsson: Vi skulle bara ut och se
på pionerna. Fröken Anna säger, att
herrskapet har så vackra pioner!
Ägda: Hm! Ja, de ä verkligen värda
att ses. (Jonsson och Anna gå. Till
Jönsson och Lotten.) Ska herrskapet
också ut och titta på pionerna?
Jönsson: Nej, fröken Lotten säger,
att herrskapet har kaniner, så
genomlustiga, söta små kaniner!
Ägda: Ja, lycka till! (De gå.)
Onkel, se på dem! (Borgman gör sig till
för fru Kock.) Jag står inte ut, det är
oanständigt, avskyvärt!
Onkeln: Ja, nu kan tiden vara inne
för dig!
Ägda (går över till Johansson): Herr
Johansson, erkänn, att de yttranden
ni för en stund sen fällde till mig,
endast var ett utslag av er artighet, ett
skämt!
Johansson (häpen): Vafalls?
Ägda: Se så, låt oss vara uppriktiga
vänner och inte stå och göra oss till
för varandra!
Johansson: Bästa fru Agda .. .
Ägda: Låt mig tala ut! Inte är n i
den man, jag går och blir k ä r i, och
inte är jag nånting för er heller?
Protestera inte! Jag har sett, hur ni
alldeles tappar ögonen för fru Kock, och
jag, ja, låt mig öppet bekänna det, jag
är verkligen helt betagen i min man!
Johansson: Detta var sannerligen
utmärkt, fru Borgman, sannerligen
utmärkt! Jag måste till min blygsel
erkänna, att jag fällde vissa yttranden,
som kanske kunde missförstås. Vad
fru Kock beträffar .. .
Ägda: Så lyckönskar jag er
uppriktigt och komplimenterar er för er
smak!
Johansson: A, jag ber!
Ägda: Alltså behövs inte
skymningen, och vi är överens?
Johansson: Ni kommer mig nästan
att ångra mig, fru Borgman!
Agda: Tag mig då i hand!
Johansson: Tack! Å, vad jag tycker
om er för detta, fru Borgman!
Borgman (till onkeln): Om inte den
där odågan slutar snart, vet jag inte
vad jag gör!
Onkeln: De skakar tass!
Borgman: Och på ett sätt. . .
Onkeln: Inte ska du bry dig om det,
hon far ju nu ur huset!
Borgman: Nej!
Onkeln: Nej?!
Borgman: Det kommer inte att ske,
om jag så ska vända upp och ner på
kungariket!
Onkeln: Nå, hör du, är du inte mera
karl för din hatt, än att du genast ska
ändra dig?!
Borgman: Se, hur ömt de trycker
varandras händer igen! Det är ju
oförskämt !
Onkeln: Du är oartig mot din dam,
fast du väl närmast tänker finna tröst
hos henne.
Borgman: Jag ger henne en god
dag, jag . . . Agda, Agda!
Onkeln: Ja, jag kommer att sakna
henne, jag kommer verkligen att sakna
henne! Mycket!
Borgman: Se, nu skakar de hand
igen! Vill man göra mig galen!
Onkeln: Vänta! (Tar upp näsduken
och snyter sig Ijudligt. Johansson går
över till den onådigt väntande fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
