Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Madonna Tisbe. Av Ernst Lundquist. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längtan att få göra. Till och med
under de år hon för hans skull hållits
fången av Milanohertigen hade hon
aldrig i den ödsliga borgen Adorno
saknat sina böcker, och det fastän den
lilla Oaterina då alls icke kunnat vara
någon tröst eller ersättning för henne.
Ty Caterina var en bitter
missräkning. »Föd mig nu en duktig pojke,»
hade varit Colleonis sista ord till
hustrun, då de skildes. Och så hade hon
ändå varit honom olydig. Hon visste
ju, hur han längtade efter en manlig
avkomling, som han kunde få inviga
i krigets konst och som en gång skulle
överta och öka arvet av hans berömda
namn. Och för varje gång Tisbe
under de kommande åren födde honom
ett nytt barn och det alltid var en
flicka, rasade hon mot sig själv och
skulle ha velat gömma sig under
jorden av blygsel och harm över, att hon
inte dugde till att föda annat än små
ynkliga pipande flickebarn till världen.
Då de dogo ifrån henne, den ena efter
den andra, var det henne omöjligt att
visa någon sorg, lika litet som hon
kunnat förmå sig att fira deras
ankomst till världen med en sådan där
festlig och praktfull
barnsängsmottagning, som eljest var bruklig vid
sådana tillfällen. Hennes väninnor i
Bergamo sade därför om henne, att
hon födde sina ungar i lönndom som
en katta.
Om Colleoni åtminstone fritt givit
uttryck åt den ovilja och missräkning
han måste känna vid dessa upprepade
pliktsvek från hennes sida — ty
annorlunda kunde hon ej kalla det. Men
hur barsk han än eljest kunde vara,
lät han henne icke med ett ord
umgälla att hon så hårdnackat uraktlät
att fullgöra sin första och dyraste
skyldighet mot honom. Detta vållade
henne blott så mycket djupare lidande,
ty hon förstod, att han med sin öppna
och robusta natur måste plågas
oerhört av denna förställning, som hans
finkänsliga ömhet för henne ålade ho-
nom. Hon fick ett oresonligt hat till
sig själv. Då hon var ensam, grät
hon floder av vredens och
förödmjukelsens tårar, hon slog sig på sitt
bröst och sitt sköte med hårda
knytnävar, och det fanns stunder, då hon
gick av och an som en fången hyena
på Malpagas torntak och var frestad
att slunga en rännsnara om en av dess
tvekluvna tinnar och genom hängning
göra ett skymfligt slut på sitt liv.
Men så återhölls hon alltid av hoppet
att det nästa gång kunde bli en son
en maschio — och hon, som aldrig
haft en tanke på sin skönhet, tog sig
nu för att genom smink och allehanda
konstgrepp hålla den kvar för att hetsa
Colleonis kärlek — ifall orsaken till
olyckan nu möjligen kunde vara, att
han älskade för tamt.
Hon rådfrågade astrologer och
trollkarlar för att få veta, om det fanns
något medel att inverka på det ofödda
barnets kön, och de lärde henne för
rundlig betalning många mystiska och
invecklade knep, men ingenting hjälpte.
Hopplöst. . . hopplöst. . .
Hon förstod, att även Colleoni
upphört att hoppas på en son i sitt
äktenskap. Ty nu tog han sig älskarinnor,
alltid stora och starka kvinnor, och de
födde honom barn. Men endast
döttrar. Icke ett ögonblick gjorde hon
honQm ens i sina tankar någon
förebråelse för hans otrohet; hon var ju
själv skulden därtill, tyckte hon. Hon
gick i samma spänning som han själv
för varje gång hans sista frilla
väntade en avkomling, och hennes
bitterhet var säkert djupare än hans, då
det hemliga hoppet oupphörligt sveks.
Men nu började hon tro, att efter
ej heller någon annan kvinna kunde
föda Colleoni en son, måste det bero
på, att chan var offer för någon
förtrollning, slungad över honom av hans
fiender. Då blev ju hennes brott mindre
stort. Det tröstade henne till en tid.
Men hennes förtvivlan flammade upp
på nytt, om hon någon gång tyckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
