Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Flickorna Björncrona. Av Hugo Falk. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betänksamt slog sig ned vid f. d.
mördarens sida.
— Jo, ser notarien, började överste
Björncrona och pep sin gäst skämtsamt
med pekfingret i bröstet, jag har haft
en explikation med mina flickor och
har på sätt och vis fått en ändrad syn
på den där — ja, saken. Hur de där
sabla rackarungarna fått nys om
förhållandet, vet jag inte, men faktum är,
att de nyss med gråtande tårar bekände,
att det lär skola vara väl mellan notarien
och syster Eleonores flicka — äsch —
rodna inte — Herregud — vem har
inte varit ung och dum i sina dar. Nu
tyckte de, att detta var så löjligt,
särskilt med notariens utseende––––
— Nej, men nu går det för långt
igen, avbröt Per Adam rodnande och
reste sig vredgad.
— Prat! sitt ned — sitt ned, säger
jag — och Bergqvist sjönk ned i soffan.
Vem rår för sådant! Nå, de ville pröva
troheten och kärleken och all den där
strunten, och därför hittade de på de
där idiotiska dumheterna med velociped
och Jeanettes bekännelse om Ebbas
kärlek och det ena med det andra.
Gubben Björncrona är inte den, som
nekar att gottgöra en orättvisa. Jag
telegraferade till Eleonore för en
halvtimme sen och bad henne skicka ned
Vivi, och förhåller det sig som flickorna
säger, så svarar jag för att det blir av.
Kom nu och ät middag hos oss om
lördag — jag hoppas ha något särskilt att
bjuda på då — ja, välkommen —
apropå, vi ska ju ändå bli släkt, nu
dricker vi brorskål. Adjö, bror, och
ännu en gång välkommen.
Notarien P. A. Bergqvist tittade stum
efter översten. Därefter utandades han
sina överståndna bekymmer i en
jättesuck, tackade fromt himlen för sina
förståndsgåvor, drack ur sitt punschglas
och flyttade sig till Johanssons bord.
Och i sinom tid blev han gift med
sin Vivi, ty förr hade Lovander &
komp. bitit av sig sin egen näsa, än
vågat motsätta sig en önskan av svåger
Björncrona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
