- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1915 /
755

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Anarkisten. Av Waldemar Swahn. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hjärta och håret reste sig på hans
huvud. Väggen hade öppnat sig och
uppenbarat en svart jättecylinder med
två lysande, gnistrande hotfulla spetsar.
Slut, tänkte Mohr och slöt ögonen. Han
kände sig lyftas från golvet och sväva
bort i en domning, som förlorade sig i
förintelsen.

Just då skar en gäll stämma igenom
höljet till verkligheten med orden:

— Herre jesses — dom har mördat
herrn! . Så ett ännu gällare skri: En
råtta! Hjälp! Hjälp!

Åter svingade sig anarkistchefens
fridlösa ande över varats gränser och
återvände icke till den misshandlade
kroppen, förrän hans tunga förnam den
skarpa smaken av dålig konjak.

När han slog upp ögonen stodo tre
käringar, vicevärden och en nymornad
uteliggare inbegripna i en livlig
diskussion om fallet. Städerskan hade ett
långt anförande som utmynnade i en
undran vad allt detta kunde betyda.

— Ja, se, att dom kan binda och
råna folk, kan jag begripa, slutade hon,
men vad det skall tjäna till att släpa
med sig råttor i tvålaskar, det kan jag
inte begripa, om dom också hängde opp
mig på en stång. Hon tänkte tillägga,
att hon känt många konstiga bovar i
sina dar men hejdade sig, då hon såg
rentiern, som hastigt blivit befriad från
sina band, vackla fram mot bordet,
rycka till sig asken och därefter med
ett ursinnigt vrålande slunga den ifrån
sig. I sin knutna hand höll han
krampaktigt ett visitkort, på vilket stod:

Filip Sund.
Kommissarie vid detektivpolisen.

— Här är ingen tid att förlora, skrek
han till städerskan, telefonera på
stunden efter en automobil!

— Onödigt besvär, Alexander Mohr,
ljöd en välbekant stämma från
dörröppningen, jag bjuder på ekipage.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:29:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1915/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free