- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1915 /
838

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - »Enighed.» En historia från Nordsjön av Axel Ahlman. Med 3 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fjärran, lyfte den i darrande hägring.
Och havet var klart som kristalliskt
vin.

Barnen lekte. De flyttade sina
snören från den grunda rännan innerst,
längre och längre ut, ty i dag syntes
bottnen på alla djup. Den var en värld
för sig med vajande tångskog och
snår av mörka alger, mellan vilka
småfisk och annat kilade i munter lek,
skyggade blixtsnabbt till för en plötsligt
fallande skugga, nyfiket undersökande
vita porslinsbitar, papper och annan
bråte därnere. Och mellan dem sprungo
krabborna, vresiga och fula, snett, härs
och tvärs för att slutligen låta sig fångas
och med hjälplös ilska nypa med de
starka klorna, då de slängdes upp på
de solheta kajstenarna.

Plötsligt skrek en liten linhårig,
brun-, bränd tös:

— Där ligger en man!

Hon hade hunnit längst ut på molon
och böjde sig fram. De andra
skockades kring henne.

Djupt därnere i den vajande,
flytande, mörka rörligheten låg något än
mörkare stilla, orörligt. Det skymtade
blott som en skugga med en vit fläck,
ett ansikte, som blekt och stelnat
stirrade uppåt.

Barnen gräto, och folk kom till. En
dragg drogs över, och liket lyftes. Det
var Lars Christensen.

Han hade bundit ett tåg kring en
väldig sten, gjort en snara och stuckit sina
händer däri. Därefter hade han hoppat
ut. Det hade skett på natten. Ane
Marie hade saknat honom på morgonen
men ej tänkt så noga däröver — hade
trott, att han vaknat tidigt och gått
ombord för att se till grejorna.

Men han hade gått för att ordna sitl
slutkonto med Jean le Lune.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:29:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1915/0846.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free