Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Sufflören. Skiss av Gustaf Meyer. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lektor Borg kunde aldrig glömma
"den finska blixtturnén".
En sommar reste han ensam till
Marstrand, emedan fru lektorskan
föredrog Åre. Som han under flera
år varit ledare av sällskapsteatern i
den lilla stiftsstaden och gjort sig känd
som en ovanligt skicklig
sceninstruktör, invaldes han i direktionen för
Nytta och Nöje samt fick i uppdrag att
anordna en dramatisk soaré vid en fest
för kung Oscar. Den forne
"Thalia-prästen" fullgjorde sitt uppdrag med
en erfaren pedagogs hela "nit och
skicklighet".
Samma dag föreställningen skulle
äga rum, var han jämte direktionens
övriga medlemmar inbjuden till
frukostmiddag ombord på "Drott". Han
kom i allra sista ögonblicket direkt
från generalrepetionen och intog sin
anvisade plats, just som man satte sig
till bords. Men döm om hans
förvåning, då han i kungens egen
bordsdam igenkände sin forna reskamrat
från "blixtturnén", Lilly Ståhl!
En ung rysk furste — det finns ju
gott om sådana i tsarriket — hade vid
ett besök hos generalguvernören i
Helsingfors råkat få se den vackra
skådespelerskan på teatern och blivit
alldeles betagen i henne. Förgäves
sökte han genom dyrbara presenter
vinna hennes ynnest. De
tillbakavisades med förakt. Till sist insåg den
förälskade fursten, att beträffande Lilly
Ståhl gällde, vad kejsarinnan Eugénies
mor lär ha yttrat till Napoleon den
tredje, då denne gjorde dottern sin
kur: "Vägen till min dotters
sängkammare går förbi altaret."
Så blev Lilly Ståhl furstinna! Hon
hade nyss jämte sin gemål kommit i
egen lustjakt till Marstrand och var nu
placerad vid kung Oscars sida.
En ögonblicklig rodnad visade, att
hon känt igen sin forne reskamrat.
Men en scenvan skådespelerska finner
sig i alla situationer. Hon fortfor att
i lätt och ledig ton konversera med den
artige monarken och tog ej vidare notis
om lektor Borg. Denne återvände
omedelbart efter måltidens slut till
societetssalongen för att lägga sista
hand vid scenanordningarna. Just som
festen skulle börja, inträffade ett
olycksfall. Löjtnant X., som åtagit sig
att sufflera de spelande, råkade vricka
sin fot av klättring i bergen, och det
var ingen annan råd, än att lektor
Borg själv måste intaga hans plats.
Pjäsen spelades förträffligt, bifallet
var livligt och den välvillige kungen
applåderade av alla krafter.
De ryska gästerna voro även nu
placerade vid hans sida, och då Hans
Majestät vinkade åt arrangören samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
