Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Från källaren till vinden. Redigerad av Ida Norrby. Med 10 bilder - Barnens hemsysslor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ibland i ett hem, att litet extra
arbetskraft tillskjutes, och det kan innebära
en fostran till hjälpsamhet att i ett
sådant fall låta barnen gripa in. Men
som regel gäller: "när var och en sin
syssla sköter’’ etc. Låt barnet ha ett
bestämt uppdrag, som det bär ansvaret
för, men också har hedern av. Detta
uppdrag är en plikt, som måste fyllas,
hur dagen än för övrigt må vara: det
kanske vore skönare att ligga på en
soffa och vila en stund, men plikten
måste först fyllas; solen lockar ut till
lek med muntra kamrater, men jag får
ej lystra förrän mitt uppdrag är
uträttat. "Men det vore väl synd,
om-de stackars små att ta dem från leken
till ett tråkigt arbete" — tänker någon
ömsint mor. Det är icke meningen att
beröva dem hela deras fritid, eller
lägga för tungt arbete på deras axlar:
vilan känns så mycket skönare, leken
blir så mycket gladare, om jag har
medvetandet att ha gjort min plikt.
Ombyte av arbete är dessutom vila.
Och låt oss framför allt lära barnen att
icke resonera över, om ett arbete är
tråkigt eller icke. Ett arbete som
behöver göras, det måste göras, och
därmed är saken klar. Våra unga få icke
gå ut i livet med den föreställningen,
att det arbete de skola värdigas göra
måste vara "roligt" — "ge dem
impulser" — "inre lyftning" —
"utveckla deras personlighet", och hur
nu fraserna variera. Nej, vardagslivet
är inte alltid roligt, det kan vara rätt
prosaiskt ibland, och dock kan det
utveckla och höja den människa, "som
alltid ärlig strävan bär". Den lärdomen
skola vi i ord och handling ge våra
unga. — Lär dem redan från tidigare
år, att så långt det är möjligt reda sig
själva, passa upp på sig själva och
hålla reda på sina tillhörigheter. Det
är ju mycket rörande, att hela familjen
med ängslan övervakar att lille Gösta
för all del inte glömt något av sin
ekipering, då han skall gå till skolan
på morgonen från läxboken till
näsduken. Men det är inte nyttigt för
ung Gösta. Låt honom tänka själv —
får han obehag av sin glömska, så
upprepas den nog inte. —
Vi gå nog med jättesteg den tid till
mötes, då de "tjänande systrarna" ej
finnas att få (om inte möjligen för
millionärerna). Vi få lära oss att passa
upp på oss själva, själva utföra dessa
tusen små sysslor, som i sig själva äro
så obetydliga, men dock i så hög grad
bidraga till livets trevnad. Låt oss
träna våra unga för den eventualiteten :
behöva de ej tillämpa lärdomen, så har
den ej gjort dem sämre. De komma
blott att bättre förstå och uppskatta
det husliga arbetet än de eljest skulle
gjort.
Ett mycket vanligt "moderligt"
misstag är att man väl låter flickorna
hjälpa till i hemmet, men gossarna gå
fria. Det skall väl inte vara förenligt
med deras gryende manlighet kantänka
att göra sådant, som av ålder ansetts
för "fruntimmersgöra". Den utmärkta
scoutrörelsen börjar i detta hänseende
ge våra pojkar en sundare syn på
tingen, och den bör icke mödrarna
förfuska. Inte blir en pojke sämre "karl"
för att han bäddar sin säng, borstar
sina stövlar, syr i sina knappar eller
dukar av bordet. Vi ha så mycken
gammal surdeg av uråldriga fördomar,
som måste rensas bort, inte minst
rörande vilket arbete som är "fint"
eller inte — vilket som "passar" sig
eller "icke passar sig".
Det kan hända, att småttingarnas
arbete inte alltid är förstklassigt, utan
att den dugande modern ser många
brister. Det kan också hända, att
flickan gått i skolköket och lärt sig
utföra ett arbete på ett sätt, som
modern inte känner till eller tycker
är "opraktiskt" och omständligt. Hon
gör det mycket fortare, går ginvägar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
