Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Från källaren till vinden. Redigerad av Ida Norrby. Med 4 bilder - Höstslakt. (Forts. fr. föreg. n:r.) - Broderade rynkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på särskilda konservflaskor, men
naturligtvis kunna också vanliga glas
användas. Steriliseringstiden för kött
varierar ju något, men man kan sätta
som regel 1 timme vid en temperatur
av 100 grader C, såvida ej köttet är
mycket lättstekt t. ex. kyckling och
mindre skogsfågel, som ej behöva
längre tid än 3/4 timme.
Intet nytt under solen, det få vi ofta,
särskilt när det gäller modet, erfara.
Rynkorna, ryschen, garneringarna och
volangerna pryda nu åter våra
klänningar. Och ha rynkorna väl ryckt in
som dekorationsled på våra klänningar,
så äro de broderade rynkorna,
"smoc-king" som engelsmännen kalla det,
icke långt borta.
Vem minnes icke på sin barndoms
klänningar voffelrynkorna kring
halsurringningen, kring midjan och kring
de små korta puffärmarna. Kanske att
de även återfunnos på de äldres
klänningar, det minns jag inte, men ett vet
jag, och det är att de komma att
återfinnas på vinterns klänningar av lättare
tyger.
Att brodera en hel midja med
rynkor vore nog vackert, men det
skulle icke klä vilken figur som helst.
Det finge vara en mycket smal midja,
som icke skulle verka klumpig,
omgiven av så mycket tyg. Däremot är
det trevligt att t. ex. med rynkor
brodera framvåden och bakvåden eller
enbart en framvåd, en västisättning,
axelstycken, manschetter o. d.
Men de broderade rynkorna passa
även på annat än kläder. Hur
förtjusande skulle icke en tehätta vara
med de broderade rynkorna som enda
broderi. Eller sy dem på en
lampskärm, en toalettdyna o. s. v., var ni
Konserverna förvaras på svalt,
fuktfritt ställe.
Till ingnidning av kött, fläsk och
korv: 12 msk. salt, 6 msk. socker, 1
msk. salpeter.
Socker saltlake: 4 liter vatten, 6 del.
salt, 2 del. socker.
Kokt saltlake: 10 liter vatten, 1 liter
salt, 1 kkp socker, 1 msk. salpeter.
A. C.
än placerar dem, komma de att pryda
sin plats.
"Smocking" är ju arbetsamt, men
det inbesparar måhända dyrbara
besättningsartiklar — en stor fördel i
dessa tider, då penningar ha så stort
värde. En smula vana är ju av nöden,
men med något energi torde den vara
lätt att skaffa sig. Broderar man på
siden eller ylletyger, så torde silke
lämpa sig bäst att brodera med, men
ej för fint — styngen skola framträda
tydligt. Syr man däremot på
bomullstyg, ha vi ju våra vackra merceriserade
garner.
Det första villkoret för att
"smocking" skall bliva vackert, är att
rynk-trådarna ligga jämnt och att styngen
sys lika stora. Äro de grundläggande
rynkningarna slarvigt gjorda, blir hela
arbetet förfuskat. För att erhålla den
nödvändiga tekniska färdigheten är det
lättast att öva sig på ett rutigt, randigt
eller prickigt tygstycke. Styngen böra
göras små på rätsidan, men stora på
avigsidan. Om man tänker sig att
rynkstyngen på avigsidan äro 5 å 6
mm. långa, så få de endast vara hälften
eller knappt hälften så stora på
rätsidan. Det är därför lättast att rynka
tyget på avigsidan. Rynktrådarna
rynkas på en knapp cm: s avstånd från
varandra, och styngen böra ligga precis
under varandra. Obs! Använd alltid
BRODERADE RYNKOR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
