Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
é •Fiorst ci Sängen.
Och deras öfyerflöd uppslukar vårt behof,
Ack! når skall,Lagens tvång och vårt betryck sig sluta?
Når skall enhvar sin rått i jemkadt tillstånd njuta?
Ai frihet oss ej skänkt i födsG>l och natur?
Och vi ta lagar an att såinre bli ån djur!
f ö r någras högmods skull bör tusen stå i fara?
Bör ej ett hurtigt folk sin egen styrsel vara?
\ i m-vdde aldrabast, man såge hvad man vill,
Om ingen herre gafs, om ingen Lag var till."’
"Det egnar, Tfodm^n, dig, att detta onda håfva:
P u aldrig varit van för herrefolk att båfva:
Sprid falska rykten ut, böj hopens lust till krig!
Uppelda deras mod och sjelf j spetsen stig!
Dm arm skall till vårt yårn tyranner nedertryoka
Och våra lyfia dig till heder, glans och lycka-"
En brant och slipprig våg går upp ti.1
] årans slott.
Men når du dndtlig sist en vårdig fred har fått,
D å lår du dig lielt fritt i lättjans armar sån ka
Och skörda segrens lön,, och blott på nöjen tån Ka :
Med Kungens båsta mån du tömma får din bål
Och sjelf Landshöfdingen skall dricka då din skål.
Jij pligt, p; Hål tens hot må mer dig (jvålja kunna:
Grip först tiii Martis svård,se’n får du Bacchi tunna."
Härvid ett hastigt sken igenom luften bröt,
Som kring en väpnad Gud i fladdrig eld sig ’slöt
Förblindad Ilofimar, följ, då fruktan återgifyit
Ett vett, som mest förqvåfdtaf dunstprs dimma blifvit
G a ’ rop te Krigets Gud, " f ö r u t hvad jag befallt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
