- Project Runeberg -  Den Speculativa Philosophen Johan Jacob Borelius i Calmar /
24

(1860) [MARC] [MARC] Author: Christopher Jacob Boström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

_ M —

För öfrigt får man ock lära af LB, att
"arfsrätten inom familjen beror just på familjens och det
medborgerliga samhällets olika förhållande till
egendomen" 52); att "egendomen i familjen är gemensam,
så att medlemmarne vid arfskiftet egentligen uttaga
blott det, Som redan förut tillhörde dem såsom
o-sjelfständiga delar af det hela" 53)j att "det
medborgerliga samhället ej kan ärfva, emedan den enskilda
egendomen emot detsamma har en sjelfständig
ställning" 54)j att "det är blott arfsrätten inom familjen,

52) Behöfver man dä verkligen ock tänka »ig det
medborgerliga samhällets förhållande till egendomen för att
tänka sig arfsrättens möjlighet inom familjen?

53) Men voro de före nrfskiftet osjelfständiga delar af
det hela, sS voro de ju icke nägra fria och förnuftiga
väsenden, och huru kunde dä någonting verkligen tillhöra dem
såsom sådana? Blotta ting kunna väl icke ega eller besitta
n ii gon egendom. Rörande arfsrättens grund och giltighet
inom familjen vet LB sä mycket som ingenting. OcksS
tyckes han icke hafva något begrepp om den sä vigtiga
skillnaden emellan organer eller lemmar å den ena sidan
och blotta delar eller partier n den andra.

Huru detta «r möjligt, må LB sjelf förklara, då
endast lefvande och förnuftiga väsenden kunna vara
sjelfständig* eller hafva en. sjelfständig ställning mot .någonting.
Det medborgerliga, samhället kan för öfrigt ej ärfva,
emedan det öfver sig har ett högre och mera berättigadt
samhälle, som efter sin lag måste fä disponera öfver all inom
det varande egendom, hvilken ej vidare tillhör någon slägt.
Men v,ore det förra sjelf ensamt eller det högsta, sä hade
det likasäväl egenderätt till hvad man har kallat danaarf,
som någonsin nu staten sjelf har den. Att äter man icke
så ofta kan ärfva efter sjelfva communen eller
corporatio-sen, det kommer sig deraf att den icke sä ofta upplöses.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/boreliusjj/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free