Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— HO-
tet annat föremål än medvetandet sjelft existerade,
är oss till och med rent af omöjligt att tänka; och
om det kunde tänkas, måste det tänkas såsom ett
tomt abstractum 10°); det vore, för att begagna en
i"0) LB fortsätter beständigt med sin tvetydighet. Ty
hvad kan han bär mena med ett medvetande, för hvilket
intet annat föremål, än medvetandet sjelft existerar? Menar
ban det rena eller obestämda sjelfmedvetandet, sä vet ja
hvar och en, att detta är endast ett tomt abstractum och
såsom sådant icke ett sjelfinedvetet eller förnimmande väsen.
Menar han åter det menskliga medvetandet eller den
sjelf-medvetande menniskan, så är satsen visserligen sann och af
PB aldrig bestridd; men den bevisar då hvarken någonting mot
honom eller någonting for det följande. Men är det
verkligen LB:s mening — såsom det onekligen måste vara —
att hvarje sjelfmedvetande d. v. s. hvarje sjelfmedvetet väsen,
hvarje Jag, hvarje personlighet och således äfven
Gudomligheten nödvändigt skall hafva ett sinnligt och materielt
innehåll omedelbart uti sig, och att han icke kan fatta sig
sjelf, om han ej får motsätta sig ett sådant (eller en natur),
så är satsen först och främst icke bevist och för det andra
ej .eller sann. LB:s paralogism i det fallet är tydlig och
klar: det, som gäller om det menskliga medvetandet eller
den sjelfmedvetande menniskan — hvilken är ändlig, det
måste ock gälla om hvarje medvetande eller hvarje
sjelfmedvetet väsende, och således äfven om Gud — hvilken är
oändlig. Tror LB att någon på hans försäkran godkänner
ett sådant raisonnement, så dr ban i sanning likaså
enfaldig som ban är tanklös. Berkeley bevisade på sin tid med
den fullkomligaste stränghet, att allt det materiella (reella
i rummet) såsom blott tådant icke utgöres af någonting
annat än af våra menskliga subjectiva sensationer; och redan
före honom hade ock Leibnitz bevist, att de så kallade
sammansatta sub8tancerna eller kropparna äro blott våra
orediga perceptioner af någonting, som i och för sig sjelf icke
är utsträckt eller materielt, ntan blott andligt eller ideelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
