Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 53 —
vinner bftde dualismens abstracta söndring mellan
det reella och det ideella103) och monismens ab-
mer sig deraf att den är ett resultat för oss af tvenne
s£r-skilda fnctorer, nemligen af en positiv — den ursprungliga,
ideella verkligheten, och af en negativ — vår menskliga och
ofullkomliga uppfattning af denna. SS är ock t. ex.
skymningen för den skumögde ett dylikt resultat af tvenne
särskilda factorer, nemligen af solens ljus och af hans egei)
skumögdhet, och pä sådant sätt ganska förklarlig. Men att
tänka sig ett ljus, som omedelbart genom sig sjelf vore
mörkt, eller ett mörker, som omedelbart genom sig sjelf vore
ljust, det är och förblir en uppenbar orimlighet. Och
detsamma gäller ej mindre om ett ideelt eller andeligt eller
sjelfmedvetande Väsen, som omedelbart genom sig sjelf vore
ett reelt eller materielt eller medvetslöst. Menniskan t. ex.
fir i och för sig sjelf blott ande, och förblir ock i och för
sig sjelf blott ande i evighet. Sin kropp och sin yttre
(materiella) verld får hon blott xaia ov/ußeßqxég, d. v. s. genom
någonting annat än sig sjelf. Hon får dem nemligen gbnom
sitt förhållande till de öfriga andeliga väsendena, hvilka
alla bestämma hennes sjelfmedvetande eller förnimmas af
henne, men hvilka hon såsom ändlig ej kan förnimma
fullkomligt och derföre måste förnimma såsom mer eller
mindre annat än hvad de äro i sin sanning, d. v. s. såsom
någonting mer eller mindre yttre och materielt.
I03) LB är en äkts hegelian och detta i mer än ett af,
seende. Academie-Adjuncten Sahlin har i en academisk
afhandling, som är ett mästerstycke af logisk farmaga och
skarpsinnighet, på det ovedersägligaste ådagalagt, att Hegel
icke har öfvervunnit dualismen. Honom har LB aldrig
vederlagt , och ban skulle ej heller kunna göra det genom
an-naf än ologiska radotterier. Men lika fullt försäkrar ban,
att Hegel verkligen har öfvervunnit dualismen. Och af
s#m-ma förfarande begagna sig äfven alla andra hegelianer.
Huru mänga gånger har ej t. ex. den hegelska läran om be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
