- Project Runeberg -  Den Speculativa Philosophen Johan Jacob Borelius i Calmar /
55

(1860) [MARC] [MARC] Author: Christopher Jacob Boström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— BB —

hörigbet af båda just är det svåraste i hela philo*
sophien106), så har läran om de motsattas enhet

motsägelse, och denna åter detsamma som orimlighet. Hvar*
före tillfredsställer oss icke den sinnliga verkligheten, sådan
den är? Hvarföre söke vi en annan och djupare grund till
den? Hvarföre anse vi oss behöfva förklara den ur
någonting annat? Med andra ord: hvarföre philosophere vi öfver
den? Jo just derföre att den verkligen är en sådan enhet
af motsatta, som den Schelting och Hegel ville finna i
sjelfva principen, eller just derföre att den i sin omedelbarhet
verkligen presenterar sig för oss såsom någonting
motsägande eller orimligt, så snart vi något noggrannare göre oss
redo för hennes beskaffenhet. Det motsägande kan
nemligen icke af förnuftet erkännas för någonting ursprungligt
och sannt eller förnuftigt; ty förnuftet är sjelft absolut
harmoniskt och samstämmande, eeh det stöter fördenskull ifrån
sig det motsägande såsom någonting osant och oförnuftigt.
Först när det har insett att detta är någonting relativt och
•ecundairt, först när det har kunnat förklara det ur det
motsägelselösa, först då kan det finna sig tillfredsstäldt
och låta det gälla för hvad det är. Motsägelsen är då löst
för förnuftet, ehuru den qvarstår såsom förut inom
sinnligbeten.

I06) Också postulerade derföre Schellrng en specifikt egen
själsförmögenhet till den svårighetens besegrande, nemligen
sin så kallade intellectuelle Anschauung. Men denna var
endast ett diktadt nödfallsmedel, för att med henne göra
det rent af omöjliga till möjligt, och hon visade sig ock
derföre snart såsom för ändamålet helt och hållet obrnkbar.
Och för samma behof uppdiktade ock Hegel sin
Ueberschla-gung der Begriffe in einandera; ty äfven hans åsigt-var dock
i granden blott Schelliøg», oeh kunde således ej mera än
denna undvika motsägelsen i sjelfva principen. Föröfrigt är
det beskedligt af LB, att ban åtminstone erkänner det för
det svåraste i (hegelska) philosophien, hvilket af alla icke-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/boreliusjj/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free