- Project Runeberg -  Den Speculativa Philosophen Johan Jacob Borelius i Calmar /
62

(1860) [MARC] [MARC] Author: Christopher Jacob Boström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— m

den oberättigade och godtyckliga11S) (för att icke
säga förvända) identifieringen af orden vara och för*
nimmas 114), hvilken kan anses utgöra
grundvillfarelsen i hela systemet, di det just är på den, som
prof. Boström bygger sin lftra om ideerna såsom e-

rare. Men alla dessa hafva naturligtvis en finna oöfvad
reflexion och endast LB deremot en öfvad.

n3) PB har i den Ofvannämnda dissertationen — om
hvilken LB dock tagit någon notice — egnat ett helt capitel åt
beviset för den identiska betydelsen af orden vara och
förnimmas. Nu plägar väl ingen förnuftig menniska sfiga om
ett påstående, för hvilket man framlägger bevis, att det fir
godtyckligt, och vill man vara aldrig så litet höflig, så
säger man i sådant fall icke ens, att det är oberättigadt,
sålänge man icke har tydligen ådagalagt att bevisningen
saknar giltighet. Men hvarföre skulle LB, som är ett original
i sitt slag, tänka och handla såsom andra menniskor?

IW) PB har icke identifierat orden vara och förnimmas;
han har sagt att de beteckna blott en och samma sak, om
fin från något olika synpuncter. Föröfrigt fir det
märkvärdigt att LB icke har funnit för godt att sjelf sfiga oss
hvad ordet vara betyder, hvarom det varit högst intressant
att få höra hans tanke, hvilken natnrligtvis aldrig kan vara
godtycklig eller oberättigad. Såsom hegelian måste ban
sfiga att das Seyn ist das Denken, och följaktligen, nfir
artikeln borttages, att seyn fir denken eller att vara fir
tfin-ks, hvilket vi redan af omtanka för hans eget vara måste
bestrida. Men utom dess hafve vi ock andra betänkligheter
deremot. Om t ex. vi sfige: papperet fir hvitt, bläcket fir
svart, så skulle detta då vilja säga att papperet tänker hvitt
och bläcket tänker svart. Men vi vete i sanning icke att
bläcket och papperet tänka någonting. LB vet det måhända
han; ty det synes verkligen som hade pennan och bläcket
och papperet tänkt i hans ställe, nfir ban nedskref sin
genomgripande critik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/boreliusjj/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free