Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af de svenska kolonisternas utbredning under dessa tider
är af många skäl numera ogörligt. De sparsamma och
spridda upplysningar, som 1500-talets handlingar lemna,
häntyda emellertid på att det svenska folkelementet
åtminstone under detta sekel ingalunda hade en utbredning
motsvarande Helsinge rättens tillämpning under äldre tider.
Till en början får jag hänvisa till de från
jordeböc-kerna och tiondelängdema publicerade byanamnen iTab.
II, HI och Yl, hvilka i någon mån gifva en antydning
om den svenska befolkningens utbredning i landet kring
år 1540. Därmed är det naturligtvis icke sagdt, att man af
de svenska eller försvenskade ortsnamnen utan vidare som
säkert kan ange, att hvarje by med svenskt eller
försven-skadt namn har svensk befolkning. Tyvärr upptages i
jordeböckema och tiondelängderna i allmänhet blott
dopnamnet jämte faderns namn. De få och spridda
familjenamn man i denna tids handlingar finner, kunna dock i
någon mån bidraga till belysande af frågan, äfven om de
icke i och för sig lemna fullständig utredning i saken.
Namnen i det följande äro, där icke skild anmärkning
göres, tagna från jordeböckerna för resp. år.
I Pernå kyrkoby (nu sv.) omnämnes 1549 Mathias
Smed och 1571J) Mathias Buske; i Torsby (sv.) 1556
I Pyttis (Pictis) användes sålunda finska språket vid gudstjenst.
Eljes erhålles icke några närmare uppgifter om svenskans och finskans
utbredning vare sig i Pyttis eller den öfriga delen af östra Nyland
än att svenskar bodde am „ Ges tade des Meeresu inemot Sibbå (!). Sid.
97 uppgifver åter Warelius, att Hirvikoski i nuv. Pyttis äfvensom Vas*
tila och Haavisto byar i nuv. Strömfors skulle „af ålder varit finska",
medan sid. 114 visserligen uppgifves att Pyttis fordom varit mera svenskt
Un dåfbrtiden (anno 1847). Som vi se, talar sålunda A. Warelius mera
mot än för Fontells åsigt — såvida A. Warelius’ åsigt anno 1847 kan
anses Aga synnerlig betydelse, där han ej lemnar något som helst
historiskt faktum som stöd därför.
Äfven till Salenii uppsats „Muutamia tietoja Säkkijärven saariston
murteesta (Suomi, toinen jakso, sid. 254 o. ff.) har hr Fontell vädjat. Men
i denna uppsats påvisas blott att i ortens dialekt förekomma ett stort
antal från svenskan lånade ord. särskildt ord, som röra seglationen.
Sålunda blott en ny bekräftelse på att här så långt österut bott i tiden en
svensk strandbefolkning (se ofv.). — *) 1571 års tiondelängd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
