- Project Runeberg -  Borgå läns sociala och ekonomiska förhållanden åren 1539-1571 /
19

(1898) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

land her, wo das Kirchspiel Kyrkslätt und die Stadt Borgå
Veranlassung der Dörfer Kerslät (sonst Kyrckeslätt) un<l
Borby (friiher Borgeby) auf Worms gegeben sollen.

Esters öfverflyttning till Finland daterar sig sannolikt
först från det Estland kom under ryskt välde och rysk
rekrytering.

Skattläggning och förvaltning.

Huru svenskarna omedelbart efter landets eröfring
ordnat dess förhållanden, känner man icke. Måhända
inskränkte sig den svenska regeringen blott till att lägga
landet under den svenska kyrkan. Senare följdes inom
den till Wiborgs slotts län hörande delen af Nyland (se
ofv. sidd. 8—9) Helsinge rätt (jus helsingonicum), medan i
den öfriga delen af länet följdes karelsk rätt (jus
careli-cuin). Porthans underrättelse rörande svensk och karelsk
rätt hänför sig tidigast till 1331 J). Hvad med
ofvan-nämnda uttryck rätteligen bör förstås, har varit tvist
un-derkastadt. Porthan och andra efter honom ha förmodat,
att svenskarne hört under Helsinge rätt, finnarne under
karelsk. De förra lefde efter sina egna svenska sedvänjor
(Helsinge-lagen), medan finnarne åter blefve dömda
(beskattade?) efter sina gamla bruk och plägseder. Yi hafva
ofvan sökt ådagalägga sannolikheten af att norra delen af
Borgå län icke haft svensk befolkning.

Äfven om själfva ordet „jus“ hafva olika meningar
sökt göra sig gällande.

Porthan har på grund af de underrättelser han har
om svensk och finsk rätt, icke velat bestämdt afgöra, om
skatteförhållandena ensamt eller om icke därjämte äfven
särskilda rättsförhållanden legat till grund för
ofvanan-förda benämningar J). Senare har Y. Koskinen i dekanats
programmet „Tutkimus3) maanomistusseikoista etc.“ på

(’hron. sid 185 anm. Jmfr. Fontoll, Om Svenska och Finska
rätton sid. 7. — I’orthan. Chron. sidd. 268—269. Jmfr. Fontell, sidd.
7-9. — 8) sidd. lo-ll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/borgalan/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free