Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af summorna i årliga räntan tyckes det som hade
allmogen ställvis erlagt bastet in natura. Dock blir det
svårt att förstå, hvaraf detta skattebast producerats. Icke
heller har jag funnit någon anteckning härom. Linden,
det egentliga „bastträdetu, torde, om äfven för bastets
skull omhägnad, icke varit mera allmän i Östra Nyland
än i våra dagar. I äldre tider beredde man visserligen
bast äfven af enens inre bark *), men någon antydan om
att allmogen i Östra Nyland i äldre tider skulle levererat
enbast finnes icke.
Eljes hade bastet i äldre tider en mycket större
användning än i våra dagar. Utom till mattor, i hvilka
hafre forslades, användes bastet till rep och tömmar, till
notlinor och tölnar samt till „stora stockarep" eller
„kabb-lar", med hvilkas tillhjälp vid byggnadsföretag stockar
uppvindades eller uppdrogos2).
Näfver utgjordes in natura och fann denna tid en
enorm användning vid olika slag af byggnadsföretag.
15582) åtgick till taktäckning på den nya byggnad —
„konungsbyggningen“ — som detta år uppfördes på
Helsingfors konungsgård, icke mindre än 19,469 flikar. Men
icke blott boningshus, utan äfven uthusbyggnader, till och
med ängslador2) täcktes ofta denna tid med näfverflikar.
Dagsverken tyckas i allmänhet funnit användning,
men äfven någon gång beroende på afstånd och andra
förhållanden blifvit infriade med penningar. Särskildt
fingo dagsverken användning vid kungs- och ladugårdarna,
där landbönderne förrättade alla vid jordbruk
förekommande arbeten. An äro dagsverkarne „komne3) till att
slå och räfsa och komma hö i hus", än äro de komna att
köra dynga, plöja, så, gärda, svedja, gräfva och trampa
lera, hugga „katze vid", binda och sätta katsor, att hugga
virke, tiljor och ved, än åter att „hugga svedjeland"
eller att fälla timmerstock uppe i skogsbygden och sedan
flöta dem ned längs ån till Helsingfors och där af det
l) Flora af Liljeblad, 3:dje uppl. sid. 403. — *) St. A. 3,095. —
3) St. A. 3,070 o. 3,095.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
