- Project Runeberg -  Borgå läns sociala och ekonomiska förhållanden åren 1539-1571 /
165

(1898) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då vi dela dessa värderingssummor med summorna
af de sölfskattetaxerade, få vi medeltalet af den lösa
förmögenheten i jämna mark på hvarje taxerad såsom följer:


Helsinge . , 74 mk Pyttis 37 mk
Sibbå 58 „ Elimä . 36 „
Borgå . . . . 36 „ Borgå län . . . . • 43 „
Pernå . . . . 35 „ Nyslotts län . . . 42 „
Artjärvi. . . 35 „ Ångermanlands 1. 129 „
Mertlaks . . . 33 „

Dessa siffror visa huru fattigt Borgå län var under
denna tid. Det som främst faller i ögonen är ojämnheten
i förmögenhetens — eller fattigdomens, om. man så vill

— utbredning. Invånarne i Helsinge socken skulle
emellertid varit dubbelt så förmögna som man var det i de
öfriga socknarna, Sibbå undantagen. Och mycket
hän-tyder på, att välståndet äfven i allmänhet var större där.
Kalkyler af liknande art kunna dock lätt vilseleda, och
man har svårt att värja sig för tanken att en sådan
möjlighet här föreligger. Som jag vid olika tillfällen
framhållit tillämpade hvarje sockens taxeringsnämnd
„ordhnin-gen“ efter sitt hufvud och det — med olika nit. Vi ha
tidigare (se ofv. sid. 135 äfvensom i inledn. till Tab. VI)
påvisat, att taxeringsnämnden förfarit med stor
samvets-grannhet i Helsinge och därom är intet att säga. Men
kasta vi en blick öfver gränsen för att se huru grannarne
hade det, kunna vi visserligen å deras vägnar fägna oss
åt att de i dessa svåra tider hade en något liberalare
taxeringsnämnd. Inom Sibbå taxeringsnämnds synvinkel
kom synbarligen icke en och annan „fattigs“ förmögenhet

— t. ex. ko — som inom Helsinge utan tvifvel
skoningslöst blifvit annoterad (Jmfr. Tab. VI, sidd. XLIII—XLIV).
Möjligen är det, om ock blott till någon del, denna
taxeringsnämndens liberalitet, icke sibbåboarnes förmögenhet
ensamt som förskaffat dem det jämförelsevis höga
medeltalet (58). Medan Sibbå socken enligt 1571 års jordebok
räknade 298 (1570 315) skatterökar samt 2 stadgebönder
och 46 (1570 28) frälselandbönder, räknar den blott 202

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/borgalan/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free