- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:28

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Esaias Tegnér - Esaias Tegnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

all religion, åtminstone den christna, saknade han:
det var en profan tro, kärlek och hopp, som lefde
hos honom. Men så är det äfven för det mesta hos
våra gudeliga poeter, sedan religiositet blifvit
på modet, och sånggudinnan gerna visar sig i –
messhake. Jag föraktar allt slags koketteri, det må
vara med christendom, eller snille, eller spetsar;
och jag håller Byron räkning derför att han, som alla
bättre naturer, försmådde detta gyckel och kyrkparad
med känslor, som han ej hade. Men det skulle kanske
ej skadat om just detta blifvit antydt. Dock – detta
är småsaker". – – –

-

IX.

Tegnér betraktad såsom politisk person, var en
frisinnad man och en varm fosterlandsvän, som ock med
afseende å landets vitalfrågor såg högre och djupare,
än ett visst parti ville medgifva, kanske mycket
af den orsaken, att häri stötte det med motvilja
ifrån sig. Det hade för honom varit en småsak att
eröfra dess gunst; men förställningskonsten var
honom vidrig, och att köpslå eller parlamentera med
sin öfvertygelse, en omöjlighet. Medgifvas måste
att Tegnér, under det sista politiska stadiet af
sin offentliga lefnad, undergick så till vida en
stor förändring, att han med verkligt misstroende
betraktade allt nytt, utan att så noga pröfva
det. Detta misstroende kom sig ej deraf att han hade
öfverlefvat sig sjelf, utan af att han kände det han
tillhörde en stor tid, som han ansåg sig skyldig
att bli trogen. Han ansåg vidare det ärligare att
bortgå med den, än att springa öfver till en annan,
och bekände uppriktigt, under sitt fastblifvande vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/a0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free