Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Gustaf Geijer - Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
nyckfull och stolt, samt, då det bistra lynnet
bemäktigade sig honom, frånstötande och bitter. Jag
kan ej döma häröfver, men hvad det sista beträffar,
så vill det synas mig som detta påstående af någon
allt för långt drifven finkänslighet, för att ej
säga egenkärlek, blifvit påfördt honom, emedan
man ej förstått att skilja mellan bitterhet och
uppriktighet. Författaren af dessa rader var sjelf
nära derhän att falla in i detta missförstånd med
afseende å Geijer. Händelsen må fram och är ej värd
att hålla på, fastän den för mig ej är särdeles
smickrande; den är så mycket mera hedrande för
Geijer. För en rad af år tillbaka hade jag sändt honom
en dikt, benämnd Vampyren, med bifogad önskan att
han ville uttala sitt tycke om arbetet. Granskningen
utföll ej fördelaktigt. Geijer skickade dikten
tillbaka och skref: "tack för förtroendet, men
ej för Vampyren. Ämnet är mig för gräsligt och
hela arbetet en väfnad af vederstyggligheter och
orimligheter. Sådant tillfredsställer ej en sann
smak, ej förnuftets billigaste fordringar. Skulle det
vara poesiens uppgift att handskas med dylikt, vore
skalderyktet ej stort vardt att ef-tersträfva. Detta
om ämnet. Hvad behandlingen angår, så är jag ej
nöjd. Att gå in i detaljer är ej min vana; mitt omdöme
öfver det hela uttalar sig i detta mitt uppriktiga
råd: kasta du Vampyren på eldbrasan." Rådet följdes
såsom godt.
I
Den hederstiteln att kallas en "folkets man" hafva
väl få Svenskar i våra dagar gjort sig mera förtjente
af än Geijer. Ty han var hvad de gamle menade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>