Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik Gustaf Geijer - Erik Gustaf Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
utan tvärtom att uppmana hvar och en att vara
hemma hos sig"
En målande episod från denna affallsperiod
förtjenar här plats. En morgon, kort förr än den
offentliga brytningen skedde, hade Geijer besök
af en intim vän. Denne, för hvilken han gjort sitt
hjertas bikt, kunde ej ingå på frontförändringens
behöfiighet, men älskade Geijer för högt, att i den
se något annat än en ädel andes sökande efter något
bättre. De båda vännerna skildes åt, den ene för att
uttaga det afgörande steget, den andre för att med
diligensen af resa till hufvudstaden. Geijer, oviss
om han blifvit rätt uppfattad af en person, som han
innerligen älskade, och för hvilken han åtminstone
ville stå klar, då så många andra misskände honom -
skyndar till sitt skrifbord att der taga ett papper,
lemnar det till en i huset boende ung anlörvandt, ber
denne skynda till diligenskontoret, der uppsöka den
nyss bortgångne och gifva honom det. På detta papper
hade Geijer upptecknat den nyss komponerade visan På
Nyårsdagen, hvars slutstrof man skulle kunna säga hade
blifvit nedskrifven med Geijers tårar och hjertblod:
Framåt! så är mitt ödes bud,
I djupet bor som uti himlen Gud."
in.
Ännu några rader ur de nyss omnämda och begagnade
anteckningarna skola helt säkert läsas med
intresse. "Man vet att Geijer, de senare åren af sin
lefnad, flyttade till Stockholm och der dog. Jag
besökte honom då flera gånger. Äfven då utgjorde
musiken hans veder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
