- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:79

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Adolf Agardh - Carl Adolf Agardh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

111.

Rörande Agardhs ankomst till och långvariga vistande
i Lund, hans ynglingastudier och lärareverksamhet
derstädes, m. m. har jag emottagit följande
meddelanden af en person, som med honom stått i
de förtroligaste förhållanden, samt sjelf, såsom
vetenskapsman, eröfrat sig europeisk ryktbarhet. Han
anför: "att redan som student var Agardh utmärkt
bland den öfriga ungdomen för stadga i uppförande,
allvar i lynnet och en inom hans samhällsklass högst
ovanlig belefvenhet. Han deltog föga eller intet i
den öfriga ungdomens nöjen och tidsfördrif; deremot
förstod han draga nytta af umgänget med de utmärktaste
bland universitetets dåvarande professorer, bland
hvilka må nämnas Norberg, Retzius, Munthe, Tegman,
Fremling, m. fl. Han talade föga, hörde hellre de
gamle vise, men förstod väl att bringa vigtiga ämnen
till tals. Till hans kamratskap hörde Tegnér, Ling,
Svalander, Brag, Heurlin, Enge-ström, Magnus Bruzelius
samt några få andra unga män. Han tillbragte endast
korta stunder i deras krets. Han var från början af
sin litterära bana en högst ovanlig person. Ingen
vetenskapsgren var honom främmande; i alla rörde
han sig säkert och sjelfständigt. Omkring den
tiden, då han erhöll magister-graden, ansågs han
dock framförallt vara mathematiker, hvarföre ock
den snillrike Tegman kallade honom till docens i
matematiken. Denna vetenskap, som han ansåg för
vetenskapernas vetenskap, höll han ock högst i
värde. Han dref ock städse den läran, att ingen
säkerhet i metod och vetande finnes utan matematisk
grund. Men jemte denna strängt vetenskapliga, hade
han äfven en poetisk natur, som ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/a0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free