Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Adolf Agardh - Carl Adolf Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
tioner *) och .en mängd förhållanden, som icke gå ut
på annat än att framkalla ett sådant lefnadssätt. **)
"Det fordrar tid, svarar man, och emellertid
är behofvet trängande. Sverige behöfver i detta
ögonblick 30, 40, 50, 400 millioner, för att icke
blott betala vår redan varande utländska skuld af
omkring 40 millioner, utan äfven att efter den nu
vaknade verksamhetsifvern ordna våra kommunikationer
och grundlägga den nya, ofantliga industrien man
har in petto, och som man synes tro framkomma
derigenom att vi anlägga jernvägar. Vi tro ej
detta anskaffande omöjligt. Vi anse Sverige kunna
börja ett statsskuldssystem, hvilket ögonblick som
heldst, ehuru visserligen till en början i mindre
skala. Dertill erbjuda sig många sätt. Och då här
endast är fråga om omöjligheten, skola vi framställa
ett enda. Staten har ett stort antal embetsmän att
löna. Låt den erbjuda dessa embetsmän att taga 11Ö-,
£ af lönen o. s. v. i räntebärande statsobligationer,
med rättighet att dessa kunna, med iakttagande af
ränteskilnaden, till sitt fulla belopp be-
*) Vi kunna exempelvis här anmärka det förhållande,
att då i andra länder Staten upplanar penningar
och förvandlar derigenom enskiltas döda kapitalel*
till räntebärande, så gör deremot Staten i Sverige
det motsatta, neml. utlånar penningar; och vi se
Riksgäldskontoret annonccra i tidningar, att det
vill köpa räntebärande papper och således förvandla
de enskiltas räntebärande kapitaler till döda.
**) Hvad lära vi t. ex. i våra skolor? Lära vi väl
der mathematik, mekanik, kemi, naturalhistoria,
sådant som kan sysselsätta och intressera under en
hel lefnad? Nej vi lära poesi, historia; vi förskaffa
oss smak, höga känslor, theaterbildning; och ve den,
som i studentexamen presenterar sig ined endast
ofvannämnde vetenskaper. Man brännmärker honom med
ett improbatur och jagar honom bort från den heliga
staden. Man säger ju högt, att vetenskaper ega
mindre värde för det de äro "nyttiga", "reella",
"materiella". Hvad skall det till slut blifva af
ett folk, hvars håg redan från barndomen riktas
företrädesvis på en njutningsbildning ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
