- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:93

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Adolf Agardh - Carl Adolf Agardh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

93

ståndlig i sin argumentation. Som stycket kan
kallas ett blad ur hans politiska trosbekännelse,
och då nu ett nytt slägte framstått, för hvilket dess
innehåll torde vara okändt, inför jag det här nedan
i dess helhet:

Opinionens magt.

(I anledning af Europas ställning år 183?.)

Ingenting är vigtigare än att känna sin egen tid. Den
står oss närmast, vi bildas deraf, och vi bilda
den sjelfva. Hvarje tid har sina brister och sina
företräden. Om vi ej känna de förra, kunna vi ej
taga oss tillvara derför; om vi ej känna de sednare,
kunna vi ej begagna dem. Äro vi vänner af vår tid,
måste det vara en njutning att studera den; är den vår
fiende, välan, vi måste så mycket snarare känna den,
för att antingen, som Thor brottas med den, eller
också varsamt draga oss undan för dess väldiga ström.

I den närvarande tiden har utbildat sig ett element,
alltid mägtigt, men aldrig mägtigare än nu. Det
är Opinionen. I alla förflutna tidehvarf motvägdes
den af krafter, som numera försvagats, eller ej mera
finnas. Det nationliga i forntiden, det traditionella
i medeltiden, det conventionella i det sednast
förflutna tidehvarfvet var då i stället för opinionen,
och utöfvade dess magt. Mångens anseende skyddades
af börden, af ståndet, af bruket, eller af fördomar,
inrotade under sekler. Man erkänner nu ej mer det
historiska. Det må vara en olycka; men det är ett
factum. Man botar ej olyckan dermed att man ej vill
se den. Det är endast Strutsarna af den närvarande
generationen, som tro sig undfly faran, då de ej se
den; de återkomne emigranterna, sjusofvarne uppvaknade
efter 40 års sömn, som tro att vi ännu skrifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/a0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free