- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:101

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Adolf Agardh - Carl Adolf Agardh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

fru, sedan hushållsaktig husmoder, och sist skrynklig
gumma. Hvem skulle tro, att denna dansande flicka, som
du såg för 30 år sedan på den lysande balen, är samma
väsen, som du 10 år derefter såg i medelpunkten af en
aktningsvärd familj, enkel, okonstlad och treflig,
och som du nu slutligen hör endast tala om verldens
fåfänglighet. Så olika äro de hvarandra. Inlet drag
återstår af den 16:åriga flickan. Icke en gång hennes
tillbedjare, som svuro henne den eviga kärleken,
kunna igenkänna den fordna Gudinnan.

Mannen är på långt när icke så underkastad denna
föränderlighet. Efter 30 års skiljsmessa igenkänner
man lätt sin vän, men icke sin fästmö. Hos gubben
qvar-blifva ej blott ynglingens anletsdrag, men äfven
hans fordna mod, hans böjelser, hans åsigter. Det är
endast efter nödvändigheten han långsamt böjer sitt
väsen, och då han ej kan längre öfva sina fordna
bragder, talar han åtminstone derom för sina vänner.

Men om denna utsträckning i natur mellan aflägsna
ytterligheter bevisar, att qvinnan står i det
moraliska anlaget högre än mannen, liksom menniskan
står i allmänhet högre än djuret, så är också
uppfostran något ändå mera oundgängligt för qvinnan
än för mannen. Mannen utan uppfostran faller under
djuret. Huru ännu mycket djupare måste ej qvinnan
falla, om hennes uppfostran förfelas ? Mannen med
alla sina anlag kan ej utan ledning höja sig till sin
bestämmelse. Hvad vet man hvartill qvinnan med sin
ännu högre mensklighet genom uppfostran kunde stiga?

Men, hvad har man gjort för den? Intet, under det man
gjort allt för mannens. Huru bedömmer man qvinnans
bestämmelse? Än tror man henne endast vara be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:32:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bortgang/a0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free