- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:112

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Adolf Agardh - Carl Adolf Agardh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

proposition. Ty en sådan utgång skulle i det närmaste
utgöra en upplösning af hela ståndsrepresentationen,
Möjligtvis torde dock en sådan motion kunna synas vara
mot formen, då dess antagande skulle göra, att rikets
ständer togo två särskilda beslut i samma fråga. Men
jag tror att blotta väckandet af en sådan motion,
och dess inflytande på de 4 ståndens ställning till
hvarandra, skulle, om den ock undertrycktes under
denna riksdag, väcka uppmärksamheten på faran af sådan
schism, hvilken i alla fall kunde uppkomma, enär de
båda nedra stånden uti en underdånig skrifvelse,
hvilken visserligen kunde blifva ganska piquant,
framställde sin önskan att icke blifva hindrade
i uppnåendet af deras önskan i en nära nog
familj-angelägenhet af de öfriga stånden."

Många af de samhällsidéer, för hvilka Agardh i
åratal hade svärmat och stridt samt understundom
lidit smälek, blifvit misskänd såsom utopist eller
karrikerad som en politisk incroyable, hade han dock
den glädjen att slutligen se omfattas af Konung
och Ständer samt realiseras, på det sätt, som han
föreslagit. Som sagdt, han gladde sig häråt, utan
att ihågkomma, att han bidragit till framgången;
men väl kunde den beskärmelse undfalla honom,
att den nyttiga förändringen låtit så obarmhertigt
länge vänta på sig. Så yttrade han, då frågan om
qvinnans myndighet blef afgjord: "Qvinnan var från
begynnelsen i Sverige arflös. Hon kunde ingenting
ärfva, ingenting förvärfva, och ingenting äga. Hon
skulle helt och hållet underhållas af mannen, i hvars
våld hon antingen omedelbart eller medelbart var
ställd. Birger Jarl stiftade lagarne för qvinnofrid
och gaf döttrar half arfsrätt emot söner. Konung
Oscar I gaf henne full arfsrätt genom lagen af d. 19
Maj 1845. Men - emellan dessa två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/a0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free