- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:200

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehr Gabriel Wickenberg - Pehr Gabriel Wickenberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

800

närmade vi oss de i samtal med hvarandra inbegripna
representanterne af det "isgråa Norden" och
igenkände genast i den ene af dem vår gemensamma vän,
sekreteraren vid Svenska Ambassaden, Herr Georg Blumm,
bosatt i Paris, och som genom sitt obegränsade och
outtröttliga begär att tjena de Svenskar, hvilka
behöft hans hjelp under uppehållet i den Franska
hufvudstaden, förtjenat att blifva rik på vänner.

Den person, vi funno som Hr Blumms följeslagare, var
en ung man af medelmåttig och spenslig kroppsgestalt,
i hvars anletsdrag genast märktes uttrycket af
ett inre lidande. Ur de ljusblåa glänsande ögonen
fram-sken en mild och svärmande ande, troligen i
väntan att få försöka vingarne i högre och ljusare
rymder. Det kastanjebruna, något lockiga håret
beskuggade en öppen och molnfri panna; men på de bleka
och infallna kindernas snöfält hade redan den hectiska
blomman hunnit till half knoppning, hviskande om en
"sorg i rosenrödt".

När frernlingen hade bemärkt Södermark, helsade
han artigt och gladt, såsom hade en inre aning sagt
honörn, att han i denne välvillige landsman skulle
snart få en gynnare.

"Åh, välkommen hit, Hr Wickenberg; herrn kommer
väl direkte från Stockholm; hur mår Sandberg,
Anckarsvärdarne och Fahlcrantz?" voro Södermarks
första ord.

Wickenberg lemnade sitt svar så godt han kunde, men
tillade: "att han på längre tid ej varit i Sverige".

Vi företogo nu alla fyra en hastig färd genom
salen. Jag har aldrig förr eller sedan hört en
konstdomare så fördomsfritt, öppet och djerft uttala
en öfvertygelse, som Wickenberg. Bland annat sade
han om en beprisad tafla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/a0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free