- Project Runeberg -  Anteckningar om bortgångne samtida /
I:205

(1859-1861) [MARC] Author: Carl August Adlersparre
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehr Gabriel Wickenberg - Pehr Gabriel Wickenberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

205

diskt vinterlandskap, samt med ett mindre
genre-stycke. Båda dessa arbeten hade den ovanliga
framgången, att direktionen köpte dem. Om denna
vigtiga epok i vår landsmans konstnärslif yttrar
sig snillrikt Herr Wohlfahrt: "Bland denna legion
kostnärer, alla eldade af samma be-^ gar att
här vinna ett namn, - bland tusentalen af taflor,
öfver hvilka juryns domslut vexlat mellan admis och
refusé, hade äfven Wickenberg inlemnat en, under hvars
noggranna pröfning juryn kunde ansetts hafva utropat:
"en voilä quelque chose de nouveau!" Icke något af
dessa evinnerliga "Sebastianer och Magdalenor", icke
af dessa tråkiga "allegorier", hvarken "Souvenirs de
TOrient", eller "de la Grande Armée" eller "Scénes
de la vie privée", intet af allt hvad man vanligen
väntar sig som hvilopunk-ter bland denna svärm
"porträtter af uppstädade och fejade Bourgeois" i
alla möjliga formater, - nej! Men hvad föreställde
då denna tafla? - Och liksom frysande vid anblicken
af denna isiga, dimmiga ton, frågade man h varann,
hvar finnes en sådan natur? I fullkomlig okunnighet
om den seger, han vunnit, afvaktade konstnären
expositionens öppnande för allmänheten. I sällskap med
några landsmän följde han den böljande folkströmmen
uppför den stora trappan. Hans hjerta slog, af franska
språket förstod han tydligt "admis" och "refusé";
- ettdera måste det vara! Hans blick far oroligt
kring galleriernas fullsatta väggar, - men der borta,
hvilken trängsel! man kan ej komma närmare, en queue
måste bildas att upprätthålla ordningen. Ett sorl
af beundran höres: "allons voir ce Vicen-bair!" I
ett sådant ögonblick, hvem förmår skildra hvad som
föregick i konstnärens själ? I sådana stunder framstår
minnet af genomgångna strider och försakelser som
lifligast: då tänkte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bortgang/a0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free